Till Anita min allra bästa hjärtevän!

Detta inlägg dedikerar jag enbart till dig min allra bästa föralltidvän!
Vi har levt ett tillsmmans i alla liv men på olika sätt!

Helen i Skåne förstod direkt..tack för det!

Du min allra bästa vännina fyllde 50 år igår!
Inte för att någon kan tro att du som är så snygg och fräsch
och välltränad..OK du har oförskämt bra gener..

...är karismatisk och driftig och livsbejakande och
gästvänlig och kärleksfull och huslig och intelligent och
rolig och sarkastisk och stark och omtänksam och
en fantastisk kock och en supergullig människa ...
och mycket mycker mycket mer....
Min allra bästa vän som blivit 50.

Den allra bästa vännen i nöd och lust!
OJ, vad många tokroliga minnen vi har tillsammans!

Vi har gjort de allra tokigaste saker tillsammans,
men även sorgligaste! och jobbigaste tillsammans,
Med dina och mina barn och våra egna bekymmer
och otaliga samtal som till slut gett oss glädje,
även i de svåraste stunder.
Minnen är det enda som är viktigt, att dela minnen!
Bara en sån sak...att få dela minnen!

Vi har gått igenom det allra bästa och värsta.
Vi har gått genom eld och vatten,
Över berg och dalar, i ur och skur,
men aldrig ALDRIG har vi svikit varandra.

Du finns alltid för mig och jag finns alltid för dig.
Vad som än händer..bara några 100 meter bort.

Ser fram emot att få höra hur du haft det på din resa i Italien då du
blivit omhändertagen på din egen egoresa med Robert, Anne och Hasse.

Det är du värd!

Älskar dig min vän nu och för alltid!
Vi hörs imorgon när du landat!
Puss från mig til dig!

Du minns väl när vi var i Simrishamn och gick lös på
Apotekarens trädgård där du köpte en massa rosor
som skulle planteras i din trädgård..Du har väl
ryck uppp dom och planterat något annat...
Det ska ju gå fort att se dom växa upp....
Händer det inget nu så köper du ngt annat.
Du é hopplös...men du tar dig med åren!


Kommentarer :

#1: Caroline

Du är en sån underbar människa Anne. Jag saknar dig, tack så hemskt mycket för den underbara berlocken. Den hänger från armbandet jag fick av Madde i studentpresent. Passar superbra tycker jag. Saknar dig, saknar er. Kram.

skriven
#2: Tidsmästarinnan

Hej Anne,

vad jag blev glad och varm i hjärtat för de fina orden du skrev inne hos mig. Glad för att jag hittade den här bloggen! Sänder mina allra varmaste tankar till dig och familjen. Jag tror absolut det är rätt att fokusera på kreativa, positiva saker mitt i sorgen efter din älskade tös.

Hit kommer jag gärna tillbaka, ofta. Önskar jag kunde uttrycka mig bättre just nu! Men orden fattas mig litegrann.

En stor kram får du av mig!

Susanne

skriven
#3: Aina

Hej, jag läser din underbara blogg nästan varje dag,många kramar från mig,,,, Aina

skriven
#4: Josefine Runarsdotter

Hej på dig!

Jag skrev till dig förut och jag känner så starkt med dig och din familj!

Jag har själv mist min pappa och storasyster i cancer. Jag är 19 år och har precis gett ut en liten bok med mina minnen, tankar och känslor. Det är en bok som innehåller både sorg, glädje, frustration, och allt möjligt. Men fram för allt är det en berättelse om hur man genom att omge sig med dem man älskar kan resa sig ur det mörka med ett leende till slut, fastän det alltid kommer finnas ett tomt hål inom en.

Om du eller andra som läser har lust att läsa så finns den på www.litenupplaga.se och heter "För alltid hos mig"



ta hand om er!

skriven
#5: Sanna

Åhhh där i Simrishamn var jag i somras och vist är där underbart!? ;)

skriven
#6: Helen

Tack för kommentaren i bloggen...det värmde, men visst är det sant att det inte är någon slump.

Visst är det också så att vi har olika vänner till lite olika ändamål, men riktiga vänner har man få av, och det är precis så det ska vara.

Själv känner jag att jag har en vän som är bäst, hon är en sann vän, en sann glädje...



kram och styrka till dig

Helen i Skåne

skriven
#7: Anita Larsson

Min vän...

Pratade med dig nyss i tfn och sa att jag ska gå in på din blogg i morgon... men jag kunde inte hålla mig! Jag blir så glad, såå varm, sååå rörd av dina fina ord! Full i skratt när tokiga minnen poppar upp!

Tänk vilken lycklig människa jag är som har en vän som skriver så fina saker om mig!!!

Upp och över berg, ner i dalar och i kringelkrokar har vår resa gått, Tack för att du finns, "Långhalmen"!

Vad gäller min trädgård så har jag faktiskt EN klätterros kvar av de som inköptes i Simrishamn, de andra..hm, slängde jag, för märkligt och konstigt nog så växte de med sniiiiigelfart..

Krya på dig, fröken Prosit och sov riktigt gott!

Varmaste kramen från "Ler"!

skriven

Kommentera inlägget här :