Trollhättan kan andas ut

Nu är det klart att Koenigsegg blir ny ägare till SAAB.
Vi kan andas ut en stund och känna tillförsikt och framtidstro!

En olidlig väntan och många männsikor som mått dåligt av att inte veta.
Ovisshet är alltid värre än tom  ett dåligt besked.

Vi får hoppas att detta blir bra för SAAB och Trollhättan.
Glaset är inte halvfullt längre, det är fullt!

Nu håller vi tummarna så det glöder! :))



För den allra första åkturen. Lämplig från 12 månader. Roadster har en ren och arketypisk design. Bottenplattan och sitsen är av massivträ. Ratten är svarvad i massiv björk och krysset i metall precis som de gamla sportbilsrattarna. Förebilden är den konceptbil som Sixten Sason ritade för Saab 1947, Saab 92001 Roadster ritades på uppdrag av Saab Automobile.  ;)
Bilden lånad från
http://www.playsam.com/DesignOnDemand.aspx

Kommentarer :

#1: Storebror T

Helt enig syrran. Apple kunde göra en mobiltelefom som slog världen och inte minst konkurrenterna (som tillverkat mobiler i årtionden) med häpnad utan att ha tillverkat en enda tidigare. Kan kanske Koeniggsegg göra samma smarta drag i bilbranschen. Jaja, han har tillverkat bilar men det är så få att det knappt räknas. Innovationskraft finns däremot. Även SAAB har ju alltid utmärkt sig för smartness. Vi håller i alla tummar vi har. För räddningen långsiktigt är att det finns köpare. Var kan man köa upp sig för en Koeniggs-SAAB ;)



En lånad tråd från en diskussion om det här entusiaster emellan.



http://forum.saabklubben.nu/ubbthreads.php?ubb=showflat&Number=111474#Post111474



Och som fylls på hela tiden. Med stort som smått.

skriven
#2: Anne

Jag är optimist tills dess motsatsen är bevisad!

Att herr Koenigsegg vågar stå upp mot biljättarna runt om i världen är väl innovationskraft om något!

Vi har framstående utvecklingingenjörer och effektiva bilbyggare som bara brinner för att få börja jobba med SAAB igen!

Bollen har börjat rulla ...YES!!!





skriven
#3: Mia

Ja, njut av det positiva beskedet så länge det är inte visar sig vara för optimistiskt. Det är som med allt annat - ta vara på guldkornen. De negativa tankarna/orden har en större tyngd, det behövs betydligt fler positiva besked/ord för att uppväga ett negativt! Därför - samla på de positiva tillfällena!



Anne, du andas positivism i ditt skrivande, trots det du går igenom nu. Jag tänkte på det när du kommenterade mina inlägg om Malin Sävstams och om Kicki Biärsjö böcker i min blogg. Enligt mig själv så har jag en litet torr realistisk klang i mitt skrivande, du har mycket mer känsla! Men, jag är en känslomänniska av stora mått ändå... :-)

skriven
#4: Mia

Ja, njut av det positiva beskedet så länge det är inte visar sig vara för optimistiskt. Det är som med allt annat - ta vara på guldkornen. De negativa tankarna/orden har en större tyngd, det behövs betydligt fler positiva besked/ord för att uppväga ett negativt! Därför - samla på de positiva tillfällena!



Anne, du andas positivism i ditt skrivande, trots det du går igenom nu. Jag tänkte på det när du kommenterade mina inlägg om Malin Sävstams och om Kicki Biärsjö böcker i min blogg. Enligt mig själv så har jag en litet torr realistisk klang i mitt skrivande, du har mycket mer känsla! Men, jag är en känslomänniska av stora mått ändå... :-)

skriven
#5: Lisa

Tack för en riktigt bra blogg! :)

skriven
#6: Storebror T

Mera kul - mindre tråkigt. Helt enkelt. Utan några andra problematiseringar eller verbaliseringar än det ;) Helg-o-kram på dig Syrran

skriven
#7: ღ DesignByMilly ღ

Tittar in och önskar dig en underbar dag!



Kram Milly ღ

skriven
#8: Peter Olofsson

Hej Peter Olofsson! Hittade hit via Svenska Dagbladet artikeln, vill självklart beklaga sorgen på alla sett och vis, mina ord räcker inte till!

Har tre friska tonåringar så någonstans kan tanken beröras men inte förstås, självklart!

Sitter och skriver ifrån en bloggsida som heter www.jernsaxen.blogspot.com , det är en förfrågan om det behövs en ny Patient och Smärtförening på nätet i Sverige. Frågan är med "ja" besvard, det märker jag på alla mail som jag får, dock tråkigt nog ganska få kommentarer under mina blogginlägg.

En blogg lever ju sitt eget liv som du säkerligen vet numera så även Jernsaxen ifrån början så var det inte tänkt att beröra cancer alls, men det har nu blivit en stor del av dess verklighet, då jag som sagt får många mail och länkförslag i ämnet.

Min Fru har en odiagnosicerad smärtproblematik sedan 15 år och sin sista förlossning som gör en i princip totalhandikappad, från början så ville jag hitta likasinnade och hur de upplevde sina vårdkontakter och smärtbehandling. Oavsett sjukdom cancer eller annat så måste det hela tiden till "belysning" i frågor som rör sjukvård, rehabilitering och framför allt forskning.

Cancer är ju en av de absolut värsta "farsoterna" och alla resurser måste läggas på det, det råder det ingen tvekan om. Jernsaxen gör sig inte själv och det är varken numera ett själändamål för mig inte heller ekonomiskt för Jernsaxen kommer registreras som ideéll förening och fungera som ett informationsorgan för andra frågor inom vård,omsorg,rehab och forskning. Stort, kanske omöjligt men någonstans måste man börja, Rom byggdes inte på en dag!

Ville höra av mig till dig av flera orsaker en av dem är att höra om det är okej att använda barncancerloggan med bilderna på din dotter, obs det blir endast på det här inlägget frö att illustrera inlägget och samtidigt göra en länk till barncancerfonden som jag personligen stöder!

Avslutningsvis vill jag säga att det är en fin och läsvärd blogg du skapat. Med all respekt för dig och övriga efterlevande och självklart för din "Ängladotter" så ändrar jag/ eller tar bort inlägget om du vill. Du behöver inte skriva här, det går bra att maila till [email protected]

På "återhörande"!

Mvh ifrån Peter Olofsson

PS: Ha en fin vecka och ha det så bra som det bara går!

skriven
#9: Peter Olofsson

Ursäkta min slarvigt skrivna kommentar, har lite för mycket att görra just nu(ler)!

Mvh ifrån Peter Olofsson

skriven
#10: Anonym

Ojoj... Kändes konstigt att se Maddes bild på svd.se. Ville bara säga att Maddes blogg är något av det finaste som finns och det känns bra att kunna gå dit och läsa det hon skrivit när man orkar göra det igen på riktigt. Jag hoppas att den finns kvar den dag då jag vill läsa den igen för att minnas Madde som den fantastiska person hon verkligen är. Saknar henne så, speciellt nu när det är sommar, alla är hemma och alla gamla vänner träffas, pratar om minnen och så är det alltid en som fattas.



/en vän

skriven

Kommentera inlägget här :