Imorgon 9/10 är jag med i P4 Väst kl. 15,30-16,00 i programmet Puls....

Strålningsperioden ligger nu bakom mig och jag har fått återhämta mig i stugan
med älskling och goda vänner hela helgen.
 
Eftersom det är Rosa månad så svämmar alla butiker över av rosa produkter,
tidningarna gör reklam för att skänka pengar till bröstcancerfonden och rockar
och damkappor pryds av årets Rosa band som är designat av systrarna bakom
designmärket Dagmar.
 
Jag ska inte vara sämre, så jag ska medverka i programmet Puls som sänds i
P4 Väst kl. 15,30--16,00 imorgon tisdag.
Ni som vill vågar och kan har möjlighet att lyssna på webbradion.
http://sverigesradio.se/vast/
 
Jag kommer  att prata om bröstcancer i min roll som ordförande i
Bröstcancerföreningen Johanna i Trollhättan....
Men framför allt kommer jag att prata om hur det är att leva med en dödlig sjukdom,
med "döden flåsandes i nacken" och hur jag lyckas leva mitt positiva liv mitt
i allt elände.
 
Livet går väldigt fort och vi ska hinna göra så mycket innan vi dör.
 
Hur sjuttsicken ska man hinna prioritera allt man inte hunnit än när man lever
i ovisshet om man blir sämre, eller när man blir sämre, eller blir man bättre,
eller ska jag dö snart, eller om 3 månader eller om 1 år eller 5 år eller ska
mirakelmediciner rädda mig. Jag är ju ganska frisk för sjutton! Hmmmm?
 
Livet handlar om varandet mellan realism, hopp, böner, glädje, tro, strutsmentalitet,
allt ordnar sig och jag måste hinna allt NU...tja lite sånt blir det nog imorrn kanske,
eller inte alls, vi får se hur samtalet utvecklar sig.
 
Nåväl...lyssna om ni vill.....
 
I dessa vackra omgivningar gick vi igår...underbart!
 
Helgen har varit så härlig och vi har umgåtts med goda vänner i stugan. Solen sken på
oss igår så vi tog stavarna och gick upp till grannar nästgårds och väl hemma blev
det pyssel med att ställa in sommaren, mannen krattade miljoner  löv, putsade grillen,
in med hammock etc. Han fixade med en massa tunga saker och jag putsade fönster.
skönt att få en massa gjort nu när regnet öser ner utanför stugknuten. Imorgon stängs
vattnet av så då blir det att ta med dunkar i höst och vinter, men det är bara mysigt.
 
Hann plocka en sista bukett blommor under promenaden till Anna där vi fick gott 11-kaffe :-)
 
Har legat som en klubbad säl idag, men det är väl vem som helst efter en helg med
städ blandat med roligheter. Har hunnit sticka lite, annars har inte mycket hänt.
Trodde i min enfald att jag skulle orka träna Zumba idag men min kloka väninna Lena C sa;
"Anne du har väldigt goda ambitioner som inte alltid stämmer överens med verkligheten"
...hahaha...hon känner den här damen ganska bra ...hahaha...men nästa måndag, då så!
 
Igår kväll var himlen magisk, dramatsik och oerhört vacker. Solnedgång från vår stuga.
Det gör ju inte direkt ont att vara här, men imorgon väntar verkligheten igen.
 
"Livet är inte hur många dagar vi lever utan de dagar vi gör livet meningsfullt"
 
Nu dags att boka hotell i Barcelona i höst...resan bokade vi igår. Har aldrig varit där så
det ska bli riktigt roligt.
 
 
 PS; Ni som saknat min dotters blogg som hon lade ner...
Nu har hon startat en ny blogg som handlar om mat, om än på ett humoristiskt vis med knorr.
 
http://cnulducheft.blogg.se
 
 
 
 
 
 
 
Taggar: P4 Väst, Rosa bandet, bröstcancer, cancer, recidiv;

Kommentarer :

#1: Kia (ängeln Simons mamma)

Hej,skönt att du mår relativt bra.Barcelona....jag längtar,vi fick tyvärr ställa in vår resa dit för min far var så dålig då...men det blir väl längre fram.Om du vill så kan du gå in på www.majascottage.se och läsa om vår Simon idag.Kram Kia

Svar: Läste om Simon, så fint gjort och fantastiskt att våra barn får leva vidare i våra hjärtan och handlingar. kram till dig <3
Pysseltokig optimist

skriven
#2: Susanne

Jag kommer att lyssna!

skriven
#3: Gun-Britt Svensson

Tack för den tänkvärda stund du gav mig när jag lyssnade på dig i Puls. Önskar dig all lycka och mycket tid./Gun-Britt

Svar: Tack så mycket Gun-Britt :-)
Pysseltokig optimist

skriven
#4: Kia (ängeln Simons mamma)

Hej fina du,lyssnade på Puls och du var så bra.Kram Kia

Svar: Tack så mycket Kia :-)
Pysseltokig optimist

skriven
#5: Anna-Lena

Hej Anne!

Jag skriver för att jag vill tacka för den otroliga inspiration du ger mig. Du är en fantastisk berättare, både i tal och skrift. (Har precis lyssnat på radioinslaget)

Jag har läst hela din blogg och den ger mig så mycket inspiration och glädje. Jag är sjukskriven just nu och mår inte så bra. Har dessutom en pappa som är svårt sjuk i cancer, så jag befinner mig också på ett sätt i den där hemska "cancer-världen".

Genom din blogg har jag fått så många idéer som får mig att må lite bättre. Dina otroligt fina virkade filtar fick mig att åka iväg och köpa garn och börja virka mormorsrutor. Till min glädje upptäckte jag då att jag faktiskt mår ganska bra när jag sitter och virkar. Jag tror det beror på att jag släpper alla tankar då och bara fokuserar på det jag har i händerna. Det gör mig rofylld när jag sitter och skapar något med händerna.

Dina fina bilder på allt du skapar i hemmet, med blommor o fina stilleben, har gjort att jag har fått tillbaka min inspiration att göra det fint hemma, så jag har börjat måla om möbler, bytt gardiner osv, som jag inte haft inspiration till på flera år...

Och nu i helgen var jag till biblioteket och lånade filmen "Hemligheten"...
Den filmen ska jag se om med jämna mellanrum har jag lovat mig själv!

Så du ser att du har gett mig mycket inspiration till både det ena och det andra.

Önskar dig allt gott, och hoppas att du orkar fortsätta inspirera mig och alla andra bloggläsare!

Stort tack!

//Anna-Lena

Svar: Tack Anna-Lena, det gläder mig oerhört att kunna hjälpa med så enkla medel som att berätta min historia....det gör mig lite generad faktiskt men samtidigt glad och stärkt i att jag vill fortsätta inspirera både mig själv och andra. Drivkraften blir större när man har människor som hejjar på en, det går inte att sticka under stolen med.Tack för att du vill läsa och lycka till med dina mormorsrutor...det är en bra och beroendeframkallande hobby som verkligen ger känslan av här och nu. Kram till dig!
Pysseltokig optimist

skriven

Kommentera inlägget här :