Då var det klart med dagens dos Herceptin och Perjeta. Ett recept för lyckat
koncept är Emlaplåster 1,5 timma innan stick i porth a carthen. En tablett
Oxascand för att förebygga ångest och oro, samt att ha väninnan Ammie som
är lugnet själv, bäddar in en i bomull genom sitt prat och harmoniska
sätt att vara. Vi pratade och skrattade om vartannat. Pratade om inredning,
sommarprojekt och andra viktiga saker.
Fick vätskedrivande tabletter av onkologen för att driva ut lite vätska som
jag har i kroppen och även i lungorna, kom det fram nu när jag fick prata
med honom öga mot öga. Det kan hindra andningen lite. Men ännu återstår
spirometrin som jag ska få i eftermiddag. Då hoppas jag att problemsökningen
är ur världen så jag kan gå vidare.
Här står jag med två av mina fina väninnor på landet där vi bor
grannar. Ammie till vänster och Anna i mitten. Bilden är tagen 2012.
Snart är livet på landet tillbaka och då umgås vi nästan varje dag,
badar, fikar, äter middagar, spelar spel, promenerar, men det viktigaste
är att vi har det så bra tillsammans. Jag är så lyckligt lottad som har
vänner lite varstans. Vi har en sommarstuga men vi umgås bara med
de fastboende eftersom vi är där så mycket. Sikhall är ett paradis
och människorna formas av sin miljö. Superunderbara vänner med
stort hjärta, både väninnorna och deras män.
På tal om sommarprojekt.....jag har blivit helt kär i amerikanska
hänggungor som de har på altaner i mysfilmer ni vet....
Vi får väl se vad sommarens projekt och inspiration bär med sig.
Nu har vi inget stort bröllop att planera så då kan vi ägna sommaren
åt att bygga om i stugan så vi kan bo där längre på hösten och tidigare
på våren......Målet är att bo i stan bara under kallaste månaderna på
vintern.
Nåväl, drömmar ska man ha i mängder, för annars förfaller man.
Engelsk cottageromantik kan jag aldrig få för mycket av. Det där strama skandinaviska
rena ljusa fräscha...nä, det är inte min stil. Det ska vara mycket färg, nytt blandat med
gammalt så det blir personligt. Trender kan vara kul i detaljer här och var, nya kuddar
eller någon pryl som piffar upp och som förnyar hemmet. Men det viktigaste är nog
ändå blommorna. Dom kan jag inte leva utan. Både färska och i kruka.
Så, då har jag drömt mig till sommaren en stund, renat själen från sjukhusmiljön.
Nu ska jag inte blogga på ett tag, ska ta en bloggpaus och återkommer när det
är dags. Jag mår bra, det går ingen nöd på mig, men jag pausar även med
mina cellgifter för att kroppen ska återhämta sig, få nya krafter. Få känna mig
frisk och utan spring på sjukhus och vårdcentraler, få vara en i mängden till
synes frisk.
När jag är tillbaka har jag mycket att berätta igen och med nya krafter.
Kram på er alla och ta vara på fågelkvittret och vårkänslorna.
