blir det just en Gåva när allt är över...Gåvan att få leva längre....
Väljer att se det så, då blir det lite lättare att hantera!
Var i Uddevalla och här sitter jag kl.13,30 idag och pumpar in det röda....
Denna gång var det kära väninnan Maria som följde med som stöd.
Vi fick smarriga mackor och kaffe, babblade hela tiden om ditt och datt.
När jag kom hem tog jag genast fram maten jag förberett och sen en promenad
för vädret var fint så jag knatade över till en annan väninna...där vi fikade...
Det gäller att passa på när man känner sig någorlunda pigg.....
Så nu vill jag äta igen...småsugen hela tiden...Illamåendet ligger under ytan
och pyr, så då blir man sugen på att knapra på något mest hela tiden.
Tack älskade väninnor för att ni finns!
Tack Maria (tv)för att du följde med idag.
Konmmer ni ihåg tjejer....när vi var på Koster den 30 maj 2009?
Det var så varmt så vi brände oss...rejält efter 5 timmars vandring.
Här är jag och Anita mot den underbara kvällssolen.
Man ska minnas de finaste stunderna när det känns lite jobbigt.
För varje gång jag mår dåligt ska jag ta fram härliga minnen och suga
på dom tills jag mår bra igen!
Koster, vi kommer tillbaks även i år!
Det ljuset som finns på Kosteröarna finns ingen annanstans!
Fina stunder kan man aldrig få för mycket av.....bara att "tanka" så fort man får chansen :-) Varma styrkekramar till dig, Anne-vännen! Ida
skriven