Levaidag

Ja, då var snart även denna vecka avklarad.
En ganska tuff sådan som ni märkt, men jag har sagt
det förut och säger det igen....vi klarar allt vi måste.

Igår var nog den ultimata urladdningen, då allt rämnade.
Åkte till Göteborg för strålningen och därefter var det bara
att slänga sig i bilen för att hinna till Herceptinbehandling
i Uddevalla.

Väl där fick jag ett superfint rum och många härliga tidningar
att läsa och en väldigt go sköterska. Vi skojade lite lätt att;
Vi får väl se om porten krånglar idag eller så går det som smort
som förra gången. Emlaplåstret var min livboj (trodde jag)...

Hon började sticka in nålen och jag skrek till och började storgråta,
det gjorde så gruvligt ont, eftersom jag har en del underhudsfett,
så sitter den ganska djupt, inte lätt ma o....



Hon försökte hitta rätt läge för att få backflöde, vilket är nödvändigt
för att kunna börja behandlingen, men ack nej....hon trevade sig
svettig stackarn...och jag bad att hon drar ut den och börjar om.

Gråten formligen forsade ur mig. Och det handlade förståss inte bara
om sticket utan, all stress, köra hit, köra dit, behandlingar, provtagningar,
vara tapper, för varje nål som sticks i min kropp regelbundet. Ibland vill
man bara säga stopp, jag vill inte mer...men man fortsätter...

Men med lite emlakräm och väntan på att den skulle verka funkade det
till slut och vi kunde båda andas ut. Kände mig som ett barn och hon frågade
om jag ville ha pannkakor, smörgås och kaffe....och det ville jag och solen
var framme igen inom mig.



Sköterskan tog sig tid och vi pratade mycket om saker jag inte vill prata
med mina nära om. Det kändes bra.

Vi 16-tiden var dagens jobb utfört och jag kunde åka hem på gott humör,
men dödstrött efter att ha kört runt halva V. Götaland i alla fall 200km....

Idag har jag varit mycket piggare och solen skiner på balkongen,
fjärilarna dansar i blommorna och katterna jagar som de små rovdjur de är.



Jag sitter här och nu och bara betraktar....

Imorgon åker katterna till sin riktiga mami i Stockholm. Ska bli både skönt och
sorgligt att släppa "mina" små mollar....


Solen skiner....det är huvudsaken...nu ut och njuta en stund.
Kram på er, och tack för ert pepp!!!

Vad var det som hände?
Vem släckte ljuset?
Drog ut den lilla energi jag hade?
Tömde mig på allt?

Jo, strålningen och pendlingen gör mig totalt matt!
Sover länge, kravlar mig upp som en plattfotad sengångare,
kroppen är totalt ur balans och stel och tjock.
Tur att det är droppin på Sahlgrenska.

Åker 160km varje dag för 5 minuters strålning,
ibland med bil och ibland med tåg och spårvagn.

Idag åkte jag direkt till mor&far efteråt och fick mat,
vilade, fikade och åkte raka vägen hem till soffan där
jag sovit flera timmar.
Att laga mat idag var inte att tänka på.

Ska lägga mig nu, för imorgon blir det först Gbg tidigt,
därefter åka till Uddevalla lasarett för att få Herceptin
genom port a carten. kl. 13.


Den här söta gamla damen ser pigg och fräsch ut i jämförelse...

Ligger inte direkt på latsidan....det kostar på att bli frisk,
och ansträngningen är naturligtvis värt det.
Det jobbigaste med tröttheten och utmattningen är att man
inte orkar vara kreativ, och det gör riktigt ont!

Man har bra dagar och sämre dagar, men så är det ju för
alla ibland.
Imorgon gör jag min 12:e strålning så det går ganska fort ändå.

Nä, nu är det kvällsthé och sedan sova igen. Upp i ottan imorgon.

PS: Cocco kom hem igår...katten kände väl på sig att stormen var
på väg. Nu är hon världens goaste pisse, ligger hos mig hela tiden.

Tittade in i butiken Gräddelin i FB och såg så fina maränger....


Bild samt recept lånad av Gräddelin på FB.
Ska baka ljusrosa godingar....söta som dekoration, goda att äta!
Morgondagens pyssel får det bli.

Det här behöver du :
3 dl strösocker
3 äggvitor
röd karamellfärg

Gör så här:

Koka upp vatten i en liten kastrull, slå av värmen men låt kastrullen stå kvar på plattan. Ställ en skål med rund botten över vattenbadet och vispa äggvita + strösocker till hårt skum! Ca 10 min.
Droppa i LITE röd karamellfärg om ni vill göra rosa maränger .
Grädda marängerna i 100 grader 30 min. Låt dom stå kvar i ugnen med luckan på glänt & torka!

Servera med god glass och njuut!

Tack Annika...har ju sett dom i butiken i stan som du dekorerar så fint med.

PS. Katten trivs fortfarande bäst ute...hoppar o skuttar....det går ingen nöd på Cocco än...

Att försöka få en katt dit man vill borde jag ha lärt mig att....det går inte!
Fortfarande på 3.e dagen är hon retsamt förnöjsam i sin lilla koja under
tujjan.

Idag var jag en meter från henne med mat i handen, men falkblick som hon har
såg inom en tusendels sekund att jag försökte fånga henne. Mamma kom med
sardiner i en låda. Cocco var gömd under tujjan och vi försökte mata henne genom
staketet intill. Vad gör hon??...hon drar in lådan med tassen, för mat ska hon ha
men med friheten i behåll!....hon är streetsmart den katten....

Piip nöjer sig med att fånga fjärilar från blommorna. Valde särskilt växter i år som
drar till sig fjärilar, men tänkte inte på att katterna skulle äta upp dessa vackra varelser...


Buddlejan är stor och vacker perenn med många blomkvistar...
som fjärilar älskar.. bilden lånad av gronadrommar.blogspot.com/

Jaja,...får släppa curlingfasonerna nu. Cocco är en katt, och katter bestämmer över oss
människor...vi är slavar under dom...har du en gång skaffat katt så vet du att du ska
göra som katten vill....inte tvärtom! Så resan hem till Christine&Jonas får bli när Cocco
behagar komma hem.

För övrigt har veckan varit som en vanlig arbetsvecka men utan arbete om man säger så...
Pendlingen ToR tar mellan 3-4 timmar beroende på hur fort strålningen går och väntan på
spårvagnar och tåg.

Orkar inte mycket mer. Städa, pyssla, träffa vänner är inte att tänka på just nu, för all energi
går åt till åkandet och tröttheten efter strålningen blir än mer påtaglig för varje vecka.

Vad göra...att vilja mer än orken klarar av är en frustration i sig.
Jag får väl läsa, sitta ute och brodera, titta på filmer och annat som är
lågenergi-göra...börjar låta som värsta tanten här....hehe...

Idag skördade jag mina lavendel  i kruka. Det blev några knippen, nu upphängda
på tork, och de doftar ljuuuuvligt!


bilden lånad av gronadrommar.blogspot.com/

Nu kallar Piip på min uppmärksamhet...hon vill leka apport med bollen...klättrar som
en tiger på min stol, nästan lite aggresivt. Hon ser att jag är fokuserad på annat.
Lek med mig...NU!
Ja, det är bara att lyda det lilla monstret....som jag snart inte kan vara utan...



Christines katter har hår och är supersöta, men den här
stackarn har inte fått rätt gener...korsning mellan ET och
en gammal farbror...kanske lite söt då...fulsöt...

Att ha djur är som att ha barn, de måste tas omhand och jag blir så
fruktansvärt ledsen när jag läser om katter som blivit bortslängda
i containrar och soppåsar. Hur kan människor behandla djur så?
Katter har samma existensberättigande som alla andra djur.

Nä nu ska jag leka en stund med goa Piip.

Ja, nu har jag varit i Gbg 7 ggr för strålning och det börjar synas på huden,
en rodnad som ser ut som lätt solbränna på ett område ca 20X30cm.

Armen är stel och känns klumpig och benen är blytunga och varje steg gör ont i
fotsulorna så jag går med små steg,
Det tar lite tid att ta sig fram....men jag tar mig fram, det är huvudsaken.


Ska nog vänta ett tag med Yoga.....hehe...

Idag efter strålningen trotsade jag tröttmonstret igen och åkte med spårvagnen till Haga,
åt en god lunch, tittade på folk och läste länge. Det var mysigt.

Sedan tog jag en runda på det kullriga stenarna och hittade en antikaffär där jag fann en
oerhört vacker tygbeklädd ask i rosmönster med vadd på locket.
Den kan vara från 20-talet kanske...ett riktigt fynd i perfekt skick.

Väl hemma blev det en ny jakt efter katten Coco som ramlade ner igen igår.
Hon vägrar att komma fram. Vi ser henne under buskarna och vi har testat allt.
idag tog jag Piip i buren och ställde under busken för att locka fram Coco...
....men icke sanicke...efter en timma gav jag upp. HON VILL INTE! hon bara glor på oss
sådär nonchalant som bara katter kan...

Usch, tänk om hon inte trivs hos mig och vill ut på äventyr. Jag ser henne från balkongen,
där hon springer och jagar små kryp och fåglar. Så fort jag ropar sticker hon
iväg igen.


Kanske jag ska hitta en riktig mus med snöre på....tror inte dé..

Vad ska jag göra???? Det är dessutom Christines katter som jag tänkte ta upp
till Stockholm snart.....men nejdå...nu är det katt o. råttalek...

Piip jamar efter systern på balkongen i en jämrande ton...men Coco bryr sig inte.
Tycker jag känner igen tonårsfasoner här....

Kan man göra något mer???...ge mig tips snälla ni...börjar bli lite desperat.
Till saken hör att Coco inte leker, hon finner det högst ointressant.
mat har jag försökt locka med också...
De har siames i sig så egensinniga är båda två och man får absolut inte lyfta dom,
då sticker de direkt!

Hon är inte kastrerad och bär inget halsband...hujedanemej...hela kvarteret har varit
engagerade i denna lilla odåga....


Coco med plirande blick....

.....Och jag har bunkrat upp med massor med tyger och andra attiraljer för
höstens skaparverkstad.

Fick ett infall att börja brodera monogram på saker och ting och min
kara vän Jennie hittade en riktigt bra sida där man kan hämta hem
gratis mönster och där visas även hur man gör olika slags broderier.
Tusen tack Jennie!

Den som är intresserad kan gå in på sidan  http://www.needlenthread.com

Hittade ännu en sida där en bloggare broderat ett fantastiskt monogram
på en handduk som hon gjort en kudde av.

Visst är det vackert! lånat av  http://ettvitarehem.blogspot.com

Hittade även ett broderi som jag börjat på för några år sedan och kom på
att det kanske ska bli klart någon gång.

Jordgubbar på en linnehandduk....men det är en massa olika röda och gröna
färger, så vi får se om jag har tålamod eller så hamnar det i skåpet igen.
Sitter i alla fall på tåget och broderar och OJ vad tiden går fort, när man
vill göra bara liite till...

Monogram är bara en färg och de ska jag göra i plattsöm....korsstygn tar längre tid...
Att brodera är som att meditera...tiden bara försvinner iväg och man inne i
bara det och inget annat.

Köpte ett antikt lakan som numera pryder mitt köksbord.
Älskar denna vackra duk!


Inget spill på min nya klenod!



Ibland har man tur och hittar lakan med sina egna initialer i engelskt broderi.
Är stolt ägare till detta vackra lakan i perfekt skick!

Har pratat med många i min bekanstkapskrets om dessa broderade skatter,
och hör och häpna....många slänger detta "gamla skräp" som ingen vill ha.

Hallå.....aischingbaisching.....ALDRIG slänga sådant vackert handarbete,
jag blir ledsen i ögat när jag hör sånt!

Skänk till loppisbodar, Myrorna, Röda korset, Erikshjälpen osv... eller sälj,
för det finns många som vill köpa dessa vackra saker.

Ska försöka sparka igång en pysselkväll i månaden här i kvarteret, det finns många äldre
som har väldigt mycket kunskaper som vi är för dåliga på att ta tillvara.
Men snart så hoppas jag att det blir av.
Vet mer om några dar när vi kan köra igång....snart är det jul tro´t eller ej......

Tjing!

Efter en veckas "arbete" med strålningen och pendlingen sov jag väldigt
länge idag och den sömnen var välbehövlig.

På vägen hem igår stannade jag vid Domkyrkan för att ta en promenad
mot stationen och för att gå in i en jättemysig butik, Balders Hage, den finns
även som nätbutik. Shoppade lite småsaker och gick i snigelfart till stationen.


På Balders Hage finns många onödiga nödvändigheter....
bilden lånad av www.baldershage.se

Det var visst längre än jag trodde, men med lite envishet så hanna jag till
15-tåget för att slippa vänta en timma till.

Mycket folk, vackert väder....gillar Göteborg på sommaren....och tåget
krånglade inte, hoppsan!

Idag är det efterdyningarnas verklighet, med dukar, lakan o. servetter i mängder som
tittat på mig en vecka...tvätta oss! Vin fläckar i mängder....det syns att vi hade kul
...hehe...


Bilden lånad av www.baldershage.se

En annan sak jag kom på.....är det någon som vet var man hittar mönster till antika,
gamla monogram? Vill brodera AM i gammal stil på saker jag gjort.
Det ska vara snirklig stil och krusiduller...ja ni vet....lånade en del böcker på bibblan
men har inte hittat det där supergamla.
Tips mottages tacksamt.


Bilden lånad av www.vitaranunkler.blogspot.com

Nä, nu är det dags att jobba lite, har inget särskilt idag att säga mer än att
ni ska ha en skön helg!

SJ, SJ gamle vän....konstigt att du lever än....förklaring kommer längre ner...

Åkte med 11-tåget till Göteborg för min 3:e strålning på Sahlgrenska (SU)
Själva strålningen tar bara ett par minuter, men med kringarbetet ca 15 minuter,
så det är en baggis....inga större problem än så länge.


Så här ser det ut. är fixerad i en avgjutning som är formad efter
min kropp. Apparaten snurrar i en cirkel runt kroppen och strålar där det behövs.
Har idag fått tatueringar på 4 punkter för att strålningen ska bli exakt.
Det är en stor precision med mycket fix och sköterkorna är
suveränt duktiga. Det känns inget alls och är över på ett par minuter.
Det stöniga är att man får göra det varje dag 25 ggr i rad......och man blir så j...a trött!
hittade bilden på nätet..

Det jag kan känna är att någon från yttre rymden hällt bly i mina ben, så jag går
som en sengångare och kan inte gå ner för en trappa utan att stanna med båda
fötterna på ett trappsteg. Bara att gilla läget och gå efter vad benen förmår.

Kände ändå att, jäklar, det är vackert väder idag, så jag tar spårvagnen till Haga.
Haga som jag älskar! Nu på sommaren myllrar det av liv, turister, Göteborgare
i alla möjliga härliga stilar. Där kan man känna sig bekväm och det finns så många
mysiga caféer och små butiker. Gatumusikanter som spelar så man blir lycklig.

Efter SU kände jag en enorm hunger så jag satte mig på det mysigaste cafét på Haga.

Le Petite Café i hörnet på Haga Nygata. Åt en god tortellini med räkor, spenat och chevré,
fick sällskap av en härlig äldre herre med Chiuhauan Gucci. Vi hade riktigt trevligt.
Man sitter nära andra och det är bara att sätta sig där det finns plats. I Göteborg
pratar man med alla, särskilt de som sitter bredvid och det är alltid lika roligt.


Interiören i cafeét....en bild jag snott på nätet. De har bytt tapeter till
jätteläckra som gör det än mysigare...får ta med kameran nästa gång...


Satt ute och åt, tittade på folk och pratade med bordsgrannarna.
Le Petite Café rekommenderas, där sitter man mitt i myllret, men...
...personalen kändes påträngande, de frågade om man ätit klart trots att
jag åt än. Kändes som att de vill ha omsättning. Ät fort och gå!
Men inte jag inte...kunden har alltid rätt, jag sitter tills jag är nöjd.
Trivdes så bra så det blev fika också efter maten....

Jag rör mig mycket på egen hand och jag få bäst kontakt med andra människor när jag reser
själv på olika håll. Har dock inte vågat mig utomlands själv, men i Sverige har det funkat bra.

Efter maten lyssnade jag på 5 unga musiker som spelade gitarr, fiol, bas, trummor,
saxofon och sjöng. De var superbra och väldigt många stannade och lyssnade.
Vet inte vad de heter men de var riktigt bra.

Efter lite shopping bar det väg hemåt med tåget. Alltså det svenka Intercity tåget
som går mot Karlstad. Gick förbi Norgetåget och såg att det skulle gå först 3-kvart
senare. NSB är bekvämare,men jag hoppade på 17,07 tåget för att komma hem....

...men ack vad jag bedrog mig....varför lär man sig aldrig...?
Efter 2km tvärstannade tåget och konduktören meddelade att loket har stendött, det
går inte en meter till...(efter 20 minuters väntan på vad som kan ha hänt)

Där satt vi på ett överfullt tåg med turister och pendlare och väntade...och väntade...
Vi fick höra att ett nytt lok var på väg, men det tar lite tid, kanske 5-6 minuter...

Efter 30 minuter har ännu inget hänt. Då får vi veta att en lokförare hittats och ska
starta loket som ska ta oss vidare. jaha, det var ju bra att vi kommer hem idag.

Ytterligare efter 30 minuter meddelas att loket är på gång men det måste vänta på alla
andra tåg som ska förbi, för det korsar andras väg....Jaha...och vi då som väntat???


Bojkottar SJ och åker med NSB! Norska tåg är bättre, snabbare, känns lyxigare,
även i 2:a klass!

Till slut efter 1 tim o. 50 minuter utanför Gbgs central kan loket dockas med vårt...
...men vi får vänta lite till, för nu är det väntan på signal att kunna komma iväg.
det kändes som vi hade prioritet...SIST, för jag vet inte hur många tåg som hann passera.
Och NSB Norgetåget kom fram till Trollhättan långt före vårt snigeltåg som inte ens har
fungerande lok.

Nåväl, det gick ingen nöd på oss som åkte, men det är för jäkligt att SJ fungerar så dåligt!

Det kändes som jag var tillbaka på ruta ett när jag pendlar till jobbet och tåget strular
var och varannan dag. Det ska inte behöva vara så i vårt välstrukturerade land!!!

Menmen....imorgon är en ny dag och min dag har varit superbra i alla fall.
Blås iväg det dåliga och känn det goda. Imorgon blir det en ny utflykt.

Vad kan det bli tro?

Bröllop är helt underbara... varje gång!

Vi hade en fantastisk dag tillsammans och brudparet var så vackra.
Jag grät glädjetårar i kyrkan, för det var så stämningsfullt.
Festen och dansen varade hela natten tills solen gick upp.
Brudparet var lyckliga och nöjda med alltihop, vi andra också för den delen.


(Inte deras brudbukett)



Nästa år är det dags igen för min dotters stora dag....och jag är lycklig och
stolt över att vara hennes mamma.

Idag börjar pendlingen till Göteborg. Första strålningen idag och varje dag
fram tom 14:e september.
Ska försöka vara lite turist också, för när jag jobbar så vill jag bara hem efter jobbet,
så de som tror att jag kan Göteborg utan och innan tror fel.

Museum, utställningar, botaniska och en massa annat står på agendan i den mån jag orkar.



Kanske jag tom är riktigt turistig och åker det nya hjulet som ligger
nere vid Operan.

Nä, nu måste jag sätta fart om jag ska hinna....strålning väntar....

Full rulle inför dagen då en av mina bröder ska gifta sig,
med mycket pyssel och annat som hör till.
Hinner inte sitta framför datorn så det får bli ett kort inlägg.

Vaknade tidigt i morse för ovanlighetens skull, skönt ibland att känna
den tysta tidiga morgonen.

Imorgon kommer familjen med inkvartering bla hos mig, så vi ska
ha så kul tillsammans med det roliga, dekorationerna och pysslet.




Giftermål är när man får behålla sin tjej och inte behöver lämna tillbaka henne
till hennes föräldrar. (Erik, 6 år)

Min mamma säger att jag ska leta efter en man som är hygglig. Det är det jag gör...
Jag letar efter en man som är hyggligt lång och hyggligt snygg. (Carolina, 8 år)

Du bör inte kyssa en flicka om du inte har nog med pengar för att köpa henne en ring,
och en videoapparat, för hon vill ha videofilmer från bröllopet. (Oskar, 10 år)


Hur skulle du fått ditt äktenskap att fungera?
Säga att hon var vacker, även om hon såg ut som en lastbil. (Rick, 10 år)


Tål att tänkas på....barn är underbara!

Nä, nu är det dags att dra igång....men först lite kaffe!