Åter till verkligheten...
Vi hade en fantastisk dag tillsammans och brudparet var så vackra.
Jag grät glädjetårar i kyrkan, för det var så stämningsfullt.
Festen och dansen varade hela natten tills solen gick upp.
Brudparet var lyckliga och nöjda med alltihop, vi andra också för den delen.
(Inte deras brudbukett)
Nästa år är det dags igen för min dotters stora dag....och jag är lycklig och
stolt över att vara hennes mamma.
Idag börjar pendlingen till Göteborg. Första strålningen idag och varje dag
fram tom 14:e september.
Ska försöka vara lite turist också, för när jag jobbar så vill jag bara hem efter jobbet,
så de som tror att jag kan Göteborg utan och innan tror fel.
Museum, utställningar, botaniska och en massa annat står på agendan i den mån jag orkar.
Kanske jag tom är riktigt turistig och åker det nya hjulet som ligger
nere vid Operan.
Nä, nu måste jag sätta fart om jag ska hinna....strålning väntar....
Va kul för dig att Christine ska gifta sig, kan inte föreställa mig den känslan. (kanske för att jag inte har några barn :-) men ändå.
skrivenJAg ska tänka på dig nu när du har en massa strålningar framöver. Hoppas du har ork kvar att turist i Göteborg.
Kram på dig!