Mission Impossible!
Fortfarande på 3.e dagen är hon retsamt förnöjsam i sin lilla koja under
tujjan.
Idag var jag en meter från henne med mat i handen, men falkblick som hon har
såg inom en tusendels sekund att jag försökte fånga henne. Mamma kom med
sardiner i en låda. Cocco var gömd under tujjan och vi försökte mata henne genom
staketet intill. Vad gör hon??...hon drar in lådan med tassen, för mat ska hon ha
men med friheten i behåll!....hon är streetsmart den katten....
Piip nöjer sig med att fånga fjärilar från blommorna. Valde särskilt växter i år som
drar till sig fjärilar, men tänkte inte på att katterna skulle äta upp dessa vackra varelser...
Buddlejan är stor och vacker perenn med många blomkvistar...
som fjärilar älskar.. bilden lånad av gronadrommar.blogspot.com/
Jaja,...får släppa curlingfasonerna nu. Cocco är en katt, och katter bestämmer över oss
människor...vi är slavar under dom...har du en gång skaffat katt så vet du att du ska
göra som katten vill....inte tvärtom! Så resan hem till Christine&Jonas får bli när Cocco
behagar komma hem.
För övrigt har veckan varit som en vanlig arbetsvecka men utan arbete om man säger så...
Pendlingen ToR tar mellan 3-4 timmar beroende på hur fort strålningen går och väntan på
spårvagnar och tåg.
Orkar inte mycket mer. Städa, pyssla, träffa vänner är inte att tänka på just nu, för all energi
går åt till åkandet och tröttheten efter strålningen blir än mer påtaglig för varje vecka.
Vad göra...att vilja mer än orken klarar av är en frustration i sig.
Jag får väl läsa, sitta ute och brodera, titta på filmer och annat som är
lågenergi-göra...börjar låta som värsta tanten här....hehe...
Idag skördade jag mina lavendel i kruka. Det blev några knippen, nu upphängda
på tork, och de doftar ljuuuuvligt!
bilden lånad av gronadrommar.blogspot.com/
Nu kallar Piip på min uppmärksamhet...hon vill leka apport med bollen...klättrar som
en tiger på min stol, nästan lite aggresivt. Hon ser att jag är fokuserad på annat.
Lek med mig...NU!
Ja, det är bara att lyda det lilla monstret....som jag snart inte kan vara utan...
Christines katter har hår och är supersöta, men den här
stackarn har inte fått rätt gener...korsning mellan ET och
en gammal farbror...kanske lite söt då...fulsöt...
Att ha djur är som att ha barn, de måste tas omhand och jag blir så
fruktansvärt ledsen när jag läser om katter som blivit bortslängda
i containrar och soppåsar. Hur kan människor behandla djur så?
Katter har samma existensberättigande som alla andra djur.
Nä nu ska jag leka en stund med goa Piip.
Det där med katter..oj,oj säger jag bara.Vår nye lilla kattunge som är sjövild lekte i stugan och skadade sig för 2 veckor sedan Rev bort både päls och hud.Det värsta är att dom river b ort mer päls och hud när det läker Men dom är otroliga.Vår Nisse som är 6 år vaktar väldigt bra den lille.Motar den i dörren.Precis som om han säger Stopp,inte längre.Du är för liten.Lata dej,gör bara det som är roligt....inget mer Kram Kia
skriven