Levaidag

Vad var det som hände?
Vem släckte ljuset?
Drog ut den lilla energi jag hade?
Tömde mig på allt?

Jo, strålningen och pendlingen gör mig totalt matt!
Sover länge, kravlar mig upp som en plattfotad sengångare,
kroppen är totalt ur balans och stel och tjock.
Tur att det är droppin på Sahlgrenska.

Åker 160km varje dag för 5 minuters strålning,
ibland med bil och ibland med tåg och spårvagn.

Idag åkte jag direkt till mor&far efteråt och fick mat,
vilade, fikade och åkte raka vägen hem till soffan där
jag sovit flera timmar.
Att laga mat idag var inte att tänka på.

Ska lägga mig nu, för imorgon blir det först Gbg tidigt,
därefter åka till Uddevalla lasarett för att få Herceptin
genom port a carten. kl. 13.


Den här söta gamla damen ser pigg och fräsch ut i jämförelse...

Ligger inte direkt på latsidan....det kostar på att bli frisk,
och ansträngningen är naturligtvis värt det.
Det jobbigaste med tröttheten och utmattningen är att man
inte orkar vara kreativ, och det gör riktigt ont!

Man har bra dagar och sämre dagar, men så är det ju för
alla ibland.
Imorgon gör jag min 12:e strålning så det går ganska fort ändå.

Nä, nu är det kvällsthé och sedan sova igen. Upp i ottan imorgon.

PS: Cocco kom hem igår...katten kände väl på sig att stormen var
på väg. Nu är hon världens goaste pisse, ligger hos mig hela tiden.