Bamsehelg med stora och små barn
Man bara smälter när man ser den här....ingen är för gammal för Bamse!
Datorn hemma behöver lite uppdateringar och annat,
så jag har inte kunnat sitta hemma och skriva på ett
tag....så därför blir det inte så ofta.
Men jag ska nog få det fixat snart...närsomhelst...ska bara få ändan ur
vagnen och be någon hjälpa mig att fixa problemet....hmmm
....så jag får massor av annat gjort på kvällarna.
Tack för alla tips och trix till St:Lukas och annat bra att veta kring sorg.
Nu är jag lite mer uppåt och friskare framför allt så det känns bra.
var i Fiskebäckskil i helgen och hade supermys med väninnor
på Gullmarstrand. De har byggt ett mysigt modernt "kallbadhus"
mitt i vattnet så där var vi och mådde gott!
Nu rullar vardgens hjul igen och kvällarna börjar bli bokade med olika aktiviteter.
Åker tåg igen och det känns sådär kan man säga.....
Många hostar och frustar men man vet inte om de bara är förkylda eller
om det är något annat...som svininfluensa....men what the heck...
Grisig puss...hehe...
Tränade inför gospelkonserten ocks häromdagen och det var superhäftigt!
300 pers från många olika körer som inte har sjungit tillsammans förut,
men det gick hur bra som helst så jag är taggad!
Pigg och full av tiillförsikt alltså!
Tack alla goa underbara fantastiska människor därute som följer min blogg!
Dessutom på sommaren när allt annat händer samtidigt!
Tack för fina,peppande, tröstande kommentarer....det hjälper mig verkligen att hålla
humöret uppe och ni får mig också att se vad jag faktiskt gör hur "obetydliga" de än verkar vara..
Det låter kanske konstigt, men i vanliga fall lever man sitt liv, gör saker varje dag utan
att reflektera något nämnvärt över vad man upplever....det liksom bara sker...
Men genom min bloggdagbok får jag en annan bild över vad jag gör av mitt dagliga liv.
Jag markerar mina göranden och funderingar, ungefär som i en dagbok om än väldigt reducerad.
Någon frågade mig om jag alltid varit som jag är nu, att jag vill leva fullt ut och hitta på ditt&datt.
Själv ser jag det inte som att jag är en person som gör tusen saker.
Men det jag gör njuter jag av fullt ut och där har jag nog förändrat mig som person.
Jag är lugnare, mer trygg och harmonisk i allt jag gör. Har lärt mig att tycka om mig själv och att
vara i "varandet". Trivs i mitt eget sällskap lika mycket som med nära och kära.
Men jag har fått ett stort behov av att få vara för mig själv i större utsträckning än förut.
När jag går in i mig själv inspireras jag och få lust att vara kreativ och det tar jag tillvara på.
Jag har som mål att göra något varje dag som jag mår bra av, även om det är en banal sak som
att gå ut och plocka blommor eller ta en cykeltur och verkligen SE när jag cyklar, att vara närvarande.
Så, så...har jobbat 2 dagar och därefter blev det semester igen.
Bestämde mig för att gå på loppisar och hittade massor med material till ett lapptäcke
som jag ska göra. Spets, fina tyger och gamla lakan med vackra broderingar ligger i en hög
och väntar på att bli tillklippta och sydda. Sommarens lilla chabby-chic-projekt.
Tvättade, klorerade och strök tygerna halva nattten igår.......
Bilden är lånad av http://vitaranunkler.blogspot.com/
mina egna bilder visar jag när lapptäclet är klart...
Nä...nu ska jag sova för jag har ju varit ute och umgåtts med goda vänner
över några glas öl. Vi cyklade hem på vingliga ben...men kul hade vi!
Surfade lite och den som söker finner......!
Hittade en helt ljuvlig trädgårdsblogg...!!!
Den ska jag besöka ofta och drömma om en fantastiskt trädgård.
Underbar musik till får man höra också.
http://rostistel.blogspot.com/
Tittar ut genom fönstret kl. 05,45 för att tänka på dagens outfit....
OK...regn och slask och lite snö....ingen kjol idag som var tänkt
utan på med byxor, ledig tunika och långkofta+ en nödvändig polarjacka!
För om det är slask hemma så är det tio resor värre i Göteborg.
Satte mig på ett överfullt tåg 06,59 och tågresan var trevlig ändå för jag träffade
kollegan Marie som jag pratade med hela vägen ner....till allas förtret som
ville sooooova....hmmm...Förr irriterade jag mig också på alla som inte fattade
att man ska vara TYST vid den tiden på dygnet.
Väl framme var perrongen överfull av pendlare från och till i en enda myllrande myrstack.
Stombussen ska vi inte tala om....man får hålla i sig för busschauffören trodde att
han körde en Ferarri....man är ju luttrad efter ett antal år i pendlingsdjungeln...
Varje morgon är likadan och vi konstaterade att.....man är ju van....
Så ni som tycker det är långt till jobbet när ni sätter er i sköna bil och är framme
på sisådär 10-30 minuter är lyckligt ovetande om er bekväma tillvaro. :))
1 tim och 15 minuter från dörr till dörr.....enkel väg....
Har lurat mig själv i 6 år att det bara är hemvägen som räknas för alla ska
ju vara på jobbet kring 8 ändå....
Det känns ändå som att jag börjat jobba på riktigt nu att man har en plats
i gemenskapen och att man kan tillföra något.
Fast just nu lär jag mig mer än tillför....
Alla bor numera i samma hus efter omorganisationen och jag har träffat många
som jag inte sett på väldigt länge. Det gav mig energi att få krama alla
goa kollegor som jag saknat.
Nya har jag också lärt känna och det är extra roligt att få vara en del i det nya!
Imorgon är min lediga dag och då ska jag bara ta det lugnt och träffa en väninna
och tanka energi till resten av jobbveckan.
Är så lycklig att jag klarat 2 hela dagar denna vecka och hela förra!!!!
För mig är det en seger för varje dag jag orkar gå upp ur sängen!
"När man förlorat det mest dyrbara man fått i gåva kan ett arbete betyda en del
av alla pusselbitarna i livet så att man inte går under!"
Mitt pendeltåg...måste vara tagen kl. 05 på morgonen!
man lär sig att parera in var dörren hamnar när tåget stannar.
...så man får en sittplats....Vi ser ut som en bunt pingviner som
tar små snabba steg till höger eller vänster...
Känslan kommer med åren var dörren stannar..ha..ha :))
Kan inte nån filma fenomenet någon gång??
Himla tur att man bor i Sverige! Titta...snacka om organisation...alla går åt samma håll...!
...och var är alla kvinnor????