Allt för min syster...

Jag hyrde 4 filmer förra lördagen i en vecka så jag har när andan
faller på. De tre första såg jag på ett par dar, men just den här har jag
dragit mig för att se, men ändå ville jag trots att det kan göra ont.


"My sisters keeper" med Cameron Diaz och Abigail Breslin



Såg den inatt och kände mig både glad, ledsen, bedrövad, arg, uppgiven, maktlös och tårar!

Alla känslor de har i den här familjen känner jag så väl igen. Man kan bli så förblindad av att
rädda sitt barn från att dö så att man inte ser att ta tillvara tiden man har kvar tillsammans.

Mammans ilska och kamp förblindar henne från att känna in vad som händer och övriga familjen
"accepterar" i större utsträckning vad som händer, särskilt syskonen.

Det är inte helt ovanligt att föräldrar blir ovänner på kuppen, för ofta har man kommit olika långt
i sorgearbetet, för det finns en pågående sorg under sjukdomstiden icke att förglömma.

I vårt fall med Madeleine var hennes pappa och jag skilda sedan 16 år tillbaka och
barnen hade bott med mig i alla år där jag ensam tagit alla beslut. Nu skulle vi helt
plötsligt fungera som mamma&pappa och det var ingen lätt resa. Vi hade helt olika
synsätt på hur vi skulle hantera sjukdomstiden så visst blev det oerhörda känslomässiga
slitningar som tyvärr Madde fick ta del av...precis som i filmen.

Frustration över att vara maktlös och oförmögen att välja gör att vi människor
agerar ologiskt i en svår och stressad situation.
Idag när jag ser tillbaka, så var jag nog den som vårdade och "accepterade"
situationen, allt för att Madde skulle ha lugn och ro.

Hennes pappa hade strategin att hon ska räddas till varje pris,
och gick in i den medicinska biten och det uppskattade Madde också.
Vi hade olika roller inför Madde, men vi hade svårt att förstå varandras sätt att
hantera situationen, vilket ledde till ilska och konflikter.

Anledningen till att jag berättar detta är inte att peka ut något som "rätt eller fel",
utan tvärtom lyfta upp frågan ur sitt dunkel.

Många vill inte prata om detta för det är ju oerhört skämmigt. Hur kan man vara
ovänner och bråka när ens barn har CANCER...hur kan dom?

Ja, vi är människor och vi vet inte hur vi reagerar när ett trauma kommer ner som en
bombmatta och omkullkastar våra normala trygga liv.

Med tiden under sorgearbetet har jag många gånger frågat mig, kunde jag gjort
något mer för att rädda mitt barn? Och till vilket pris?
Madde hade en 80% dödlig
form av cancer, det visste vi från början, de flesta lever inte 5 år efter diagnosen
Desmoplastic Small Round Cell Tumor (DSRCT) och Maddes tumör satt dessutom i levern,
med många tumörer. Det gick inte att operera bort heller.

Så vad gör man? Jag påbörjade sorgearbetet och tanken att jag kanske ska behöva begrava
mitt barn medan hennes pappa valde att kriga mot väderkvarnar och det kanske gjorde att
hon levde ett helt år i stället för att dö två månader efter diagnos som hade varit troligt.

Men ingen vet, vad är rätt eller fel?......det finns nog inga rätt eller fel längre...inte som
jag kan se idag.

Se filmen, den är angelägen på många sätt. För mig var det även en tröst, att jag inte
var ensam om att ha upplevt alla dessa känslor och en tröst att syskon går vidare på
ett annat sätt än föräldrar. De lever här och nu precis som även vi föräldrar ska göra.
Klart att Christine saknar sin syster så oerhört mycket och har ockå haft sina tankar
och känslor, varför just hennes lillasyster som gjort allt rätt skulle dö.

Skulle vara intressant att höra hur ni upplevt familjelivet under tiden någon varit svårt sjuk.

Till slut vill jag säga att hela släkten naturligtvis var oerhört kärleksfulla
och gjorde massor med roliga saker och vi gjorde ALLT för Madde men på olika sätt.



Mental styrka kommer inte av sig själv...

Jag fick ett mail häromdagen av en god vän. Han ville skicka mig
goda tankar och lite tips på vad man kan göra själv för att få ett
starkare psyke.

Mycket av det använder jag mig av idag, men att träna sin mentala
styrka kräver även att man använder verktygen som finns till hands,
bara man vet hur man ska göra. Det är oerhört viktigt att träna både kropp
och själ och båda får man träna hela livet.

Här får du elva enkla sätt att öka din mentala styrka:
Elva knep för ökad mental styrka ...det kan kännas långt,
men läs för bövelen allt!...alltid lär man sig något...

Tänk på att en ek blir stor och stark först när den växt till sig lite...
Mental hälsa tar också tid att bygga upp.
Lycka till med träningen hälsar Anne!


Den 900-åriga eken är ännu livskraftig men har ett rumslikt hålrum
i stammen som är stagad med bandjärn.

Bilden lånad av  www.ekframjandet.se

1. Fysisk träning

-Fysisk form och mental styrka hänger ihop. När du känner dig i fysisk form så orkar du automatiskt mer, när du orkar mer blir du mer tålig för mentala utmaningar. Det är ingen slump att många i ledarposition motionerar regelbundet, det är mer regel än undantag.

2. Anta nya utmaningar

-
Problem kan ses som sätt att växa. Utan problem, hinder och utmaningar kan vi inte växa som vi vill, så träna på att se fram emot utmaningar eftersom det kommer att göra dig mentalt starkare. Önska inte att saker blir enklare - önska att du blir ännu bättre. Hoppas inte att du ska få en lätt dag - hoppas att du stöter på något som får dig att utvecklas som människa. Det här kan också kallas för störningsträning, där du medvetet utsätter dig för störningar som ett sätt att bibehålla fokus och ett inre lugn.

3. Påminn dig om allt du tidigare lyckats med

-Tänk tillbaka på alla tidigare utmaningar du haft i ditt liv och som du klarat av. Just när du upplevde dem kanske du kände att du aldrig skulle klara det, men två år senare hade du klarat både det och mycket mer. Hämta hem trevliga minnen av gamla segrar och koppla dem till nuet.

4. Börja med det du kan och öka svårighetsgraden

-Min mellanstadielärare tipsade ofta om att börja skrivningarna med att svara på de frågor jag är säkrast på först. "Genom att klara dem så växer du och kan sen ge dig på de svårare frågorna." Gör likadant när du har en tuff dag framför dig. Istället för att bli handlingsförlamad, ge dig på nåt enkelt så att du kommer igång - sen kommer självförtroendet att öka och du kan ge dig på de tuffare uppgifterna.

5. Vänta inte på inspiration

-Vi väntar ofta på att få inspiration innan vi sätter igång. Säljare sitter ibland halva morgonen och surfar och dricker kaffe innan de kommer igång. Men uttrycket "motion creates emotion" avslöjar att det är genom att börja oavsett inre motstånd som gör att känslan sen kommer. Har du sagt att du ska göra någonting - stå för det och gör det oavsett hur det känns. Varje gång du gör det du sagt du ska göra så ökar ditt förtroende för dig själv och ditt ord och därmed också din mentala styrka.

6. Ändra ditt ordval

-
Genom en så kallad kognitiv omstrukturering kan du på ett enkelt sätt byta ut ord som tar energi till ord som ger dig ökad mental styrka. Test till exempel att göra som Fil Dr Lars-Eric Uneståhl föreslår och ändra ditt ordval från hot till utmaning, misslyckande till utveckling, nackdel till fördel och frustrerad till fascinerad. Ta bort uttryck som jag kan inte och det går inte. Säg inte omöjligt om framtiden - vi vet ju inte vad som är möjligt eller omöjligt i framtiden. Genom att du utvecklar en attityd som gör att du visst kan göra nödvändiga misstag men inte kan misslyckas och använder ord som ger energi och inte begränsar ditt sinne så ökar din mentala styrka.

7. Nu-övning

-Den här övningen är till för att få dig att bli mer koncentrerad och fokuserad på nuet och det du gör just nu - något som är en viktig del av mental styrka. Det är stressforskaren Giorgio Grossis står bakom den här enkla se-hör-känn övningen för att få bort ovidkommande tankar och annat tankebrus:

Gör så här:
*Tänk på tre saker som du ser just nu (neutrala intryck som Jag ser att gardinen vajar i vinden)
*Uppmärksamma tre saker du hör just nu (Jag hör musiken på radion)
*Registrera tre saker du känner just nu (Jag känner tangentbordet mot fingrarna)

-När du gjort detta, börja om med två saker du ser, hör och känner, slutligen en sak av varje, och därefter kommer du märka att du blivit lugnare och mer medveten om nuet. En enkel och effektiv övning som du kan göra flera gånger om dagen för att lugna sinnet och bli mer nu-fokuserad.

8. Släpp negativa tankar

-
Dr Jim Loehr har skrivit många böcker om mental styrka och att omvandla stress till positiv energi. En av hans teorier bygger på att träna upp förmågan att snabbt få en negativ reaktion att försvinna för att få mer tid till att ladda om inför nya utmaningar. Ett sätt att göra det är att träna på att acceptera det man inte kan göra något åt och hitta den rätta inställningen och metoderna för att rätta till det som går att göra något åt. Negativa reaktioner skapar lätt hinder för möjliga lösningar.

9. Sluta nedvärdera dig själv

-Genom att våga säga vad du är bra på och minska ned på pratet om vad du inte kan, så kommer du märka att du faktiskt växer med uppgiften. Vi styrs mycket av våra förväntningar och om du låter omgivningen få ha låga förväntningar på dig så kommer du lätt bli behandlad därefter. Tänk på Nelson Mandelas ord: "Du tjänar inte världens syften genom att nedvärdera dig själv." Det finns ingen anledning att säga vad du inte kan i onödan. Om det ändå behövs, säg: "Det har jag inte kunnat tidigare" eller "Jag har haft svårt för det där fram tills idag".

10. Skapa återhämtningsstationer

-
En av de viktigaste komponenterna i mental styrka ligger i att snabbt kunna återhämta sig efter motgångar. Helt klart gäller det faktum att om du redan är i balans så tål du fler yttre påfrestningar, men om du redan håller på och vacklar så behövs det inte någon större vindpust för att du ska falla omkull. Se därför till att du får tid för återhämtning varje dag, unna dig att göra det som gör att du kopplar bort ovidkommande tankar och kan få mental och fysisk återhämtning. För vissa handlar det om att träna med avslappningsprogram, andra gillar att läsa en bok, spela tv-spel, att vila en stund eller gå en promenad ute i skogen. Vad ger dig återhämtning?

11. Hitta fördelar

-
Det går att hitta en mening med allt som sker. "Vad finns det för positivt med det här?" är ett sätt att hitta de positiva aspekterna i allt som händer. Vad som än händer idag så se det som träning i att hitta dolda fördelar även i det som andra upplever som odelat negativt. Detta skulle kunna kallas för "blessing in disguise" då du går på upptäcksfärd i att hitta bra saker med alla möten, både dem som stärkt dig och dem som tryckt ned dig.

Varmt lycka till!

Olof Röhlander
Licensierad mental tränare

Bröllopsplaner....

Nu stundar ett bröllop i familjen...
Min yngre bror ska gifta sig och det ska bli fantastiskt roligt.
Nästa vecka är det dags, så vi har fullt upp med sista spurten...

Tyvärr kan jag inte avslöja något, för det ska bli ett överrasknings-
party. De ska komma till dukat bord och allt annat som vi hittat på.

Snacka om att ha tillit till familjen!

OK....det var en deal vi gjorde...de tänkte smita...men ack NEJ,
det går inte för sig
, så jag föreslog att om vi ordnar festen så
kan de inte smita.....slug får man vá....men turturduvorna får inte
veta något om festen...hehe...


Att älska varandra i nöd och lust betyder även att ge
varandra luft under vingarna, just därför är detta hjärta
fyllt med....luft...tillit och kärlek betyder allt!


Så nu är det fullt pådrag med alla syskon, föräldrar och närmaste
släkten.

Min älskade bror Juha och min uderbara svägerska Maria som jag
tycker så himla mycket om ska växla ringar och de tu kommer att
leva lyckliga till tidens ände, för jag har sällan sett två par så
förälskade efter flera år tillsammans. Maria är dessutom en underbar
bonusmamma till Juhas tre barn.

Det var meningen till slut att det kulle bli dom två....ibland får man
kyssa många grodor och grodinnor innan det blir rätt.
Och detta blev SUPERRÄTT!

Nä, nu ska jag fortsätta mitt pyssel inför bröllopet....hemligt...hemligt..hehe...

I samma veva ska jag berätta ännu en glädjande nyhet....
Jonas har friat till Christine när de gick över tröskeln till nya lägenheten.
Sååå romantiskt!

Vi är alla så oerhört lyckliga för deras skull och alla är vi glada över att det
blev Jonas till slut som ville äkta min dotter i nöd och lust.

Hela släkten ser fram emot ett nytt bröllop nästa år och vi lyckönskar
Christine och Jonas med planeringen.....ser fram emot att få stå där
och hålla tal för mitt barn som SKA GIFTA SIG!!!! HURRAAAAA!!!!

Jag hoppas och tror att jag får vara med på ett hörn eller två vid planeringen.






En bra dag idag!

Tack alla ni för att ni finns därute, stärkande och peppande
kommentarer blir man alltid gladare av!


Är fortfarande lika trött, men har ändå lyckats vara på benen.
Åkte till Sahlgrenska imorse för att göra en avgjutning till
min kommande strålbehandling som startar 9:e augusti.
Fick veta att jag blir klar den 14:e september, några dar
längre än jag trodde....


Nåväl, tog svängen om Bäckebol på väg hem för att spana in
idéer och köpa nödvändigheter på IKEA.

Är det någon i Sverige som kommer hem utan servetter och värmeljus?
Nä, tänkte väl det....men för min del blev det även en massa vinglas
och champagneglas och annat smått&gott. När man packat upp allt
undrar man varje gång....vad var det jag köpte...för förbruknings-
varor syns ju inte direkt....blev så sugen på nya soffor och en hel
smart förvaringslösning i mitt arbetsrum osv....jaja...


Ljus går alltid åt......mysfaktor i sommarnatten....

Nä, nu ska jag fortsätta titta på Top Gun....grymt bra film som man får
riktiga nostalgirysningar av...den har ALLT!


Förträngning kommer alltid ikapp...

Jag trodde i min enfald, att om jag bara håller mig sysselsatt
med allehanda meningsfulla och berikande aktiviteter så blir
jag vaccinerad mot cancernörden och dess mentala svarta hål.

Har tänkt att om jag bara tänker att jag är frisk, har bara spolat
systemet med lite medicin så är jag fit for fight igen....som vilken
penicillinkur som helst, dock något längre och jobbigare bara.

Har försökt negligera, skratta, putta bort oron, hindra den från att
övervinna mitt starka psyke. Hindra den från att besitta min kropp.
Folk i min omgivning ser samma Anne med samma energi (nästan
mer ibland), men enda skillnaden är att jag inte har hår och några
kilo för mycket.....envis som synden...mot bättre vetande ibland..

Men det finns något inom mig som ingen ser, för den kommer till mig
när jag är i mitt eget sällskap, när det är lugnt och tyst utan yttre
distraktioner...

Känner visst att jag är sjuk, är dödstrött hela tiden men trotsar
det förståss. Är nu så trött att jag kan sova 24/7 men det gör jag
förståss inte utan går med blöta ögon av trötthet.

Känner mig ledsen över att jag skulle behöva ta bort ett bröst och
gå igenom ett års behandling och känna mig som en det för att inte dö,
och då vet jag inte om det hjälper....oron kommer ikapp ibland...tänk om....

Känner mig utanför det vanliga livet, för ingen kan förstå hur det är
att vara i cellgiftsbubblan...det går inte att förklara....men jag känner mig
så fruktansvärt ensam ibland, för jag kan ju inte säga...äsch nu skiter
jag i cancern och börjar jobba, resa och gnälla över småsaker som alla
andra gör.....men jag vill inte gnälla över någonting, för jag är så himla
tacksam att jag lever...och ändå är jag väldigt, väldigt ledsen.
Ledsen över väldigt många saker...varför blev mitt liv så här?

Hade jag kunnat påverka det i någon annan riktning?...det hade jag
säkert kunnat, men Madde hade nog dött ändå och jag hade ändå fått cancer,
men andra saker i mitt liv hade jag kunnat göra annorlunda, men jag
ångrar ingenting.

Att vara positiv hjälper visst inte....har det verkligen hjälpt mig
hittills?....det kan man aldrig veta....



Men en sak vet jag....alla svårigheter jag haft i mitt liv har gjort mig starkare.
Och det jag inte kunnat påverka måste jag släppa.

Vi är designade så...att vi klarar oerhört svåra påfrestningar. Dock ska man icke
negligera sina känslor, för känslor som kommer upp till ytan har ett syfte.

Syftet är att trösta och läka för att orka lite till och lite till.
Tårar tar bort de dåliga som samlat sig i kroppen och det känns bra efteråt.

Men just idag känner jag mig som den ensammaste i världen, utan semesterplaner,
bara väntan på nästa provtagning och nästa tur till lasarettet. (på måndag till Göteborg)
Ska kolla HBt också för jag tror attt jag behöver blod....har nog blodbrist...

Så känner nog alla som har cancern som elbojja runt fotleden.
Hade jag orkat åka någonstans?...Nej...gilla läget bara!

Men snart är det över....efter 10:e september är jag FRI!
Och då ska jag åka någonstans där solen skiner och ölen är kall!

Konstigt....nu känns det mycket bättre när jag fått uttrycka mina känslor en stund.

Vi har alla många olika nivåer inom oss...som en lök med väldigt många skal....



Kram på er....nu ska jag se nästa film jag hyrt...såg Amelia med Richard Gere förut,
och den var väldigt bra...som alla filmer han är med i hehe...
...så nu blir det nog Snabba Cash...












Min bästa tid är nu....

...för jag LEVER idag.....
...kan inte sova trots att jag borde, för ögonen hänger
som taxöron....

Det finns så många bloggar att läsa som är oerhört fantasirika och kreativa.
Där får man mycket inspiration och det finns ett helt universum av
idéer och pyssel.

Vi svenskar har verkligen kommit tillbaks till att vilja skapa med händerna.

Många har sina egna nätbutiker och säljer sina alster på Tradera.
Kanske, kanske även jag kommer att sälja på Tradera...vi får se.
Jag annonserar om det blir så....

Köper en del på loppis men även på tradera...får snart börja jämna ut
inköpen med försäljning kanske....


Nåväl...Lite tips till Chabby-Chic-älskaren...

Allt måste inte vara vitt,vitt,vitt...har du gamla dukar i skåpen...
gräv fram dom och lägg som tallriksunderlägg. Jag sparar vita duken,
som är ett gammalt spetslakan på ett snyggt sätt.
Rosor som vissnat plockar jag av och använder som dekoration.
Katterna älskar även att äta dom....Mina murgrönor lyckades dö så jag
tog ett antal skott som blir nya växter....ser det som en utmaning att
bevara allt så länge som möjligt, så även blommor....



Fick ett ryck häromdagen....bläddrade i tidningar och såg en massa fina
bilder, så jag började dagis-köret...klipp&klistra....så det blev ett collage
som jag hängde upp i badrummet....Ja, tid är det enda jag har......



Måste bara visa...Piips nya leksak....hon tror att den lever så hon bär
omkring på nallen som om den vore en råtta. Jag fick nallen för länge
sedan av en underbar trogen bloggläsare Elisabet Roslund....
..Åhh jag vet inte hur jag ska klara mig utan dessa katter när de flyttar
till nya lägenheten med Kicki och Jonas.....snyft...



När jag var på Mösseberg testade jag att måla i olika tekniker och jag
var helt övertygad om att detta går inte, men det blev i alla fall ett
kakfat till min mor på morsdag....har aldrig målat förut, men det ska
föreställa lavendel...

...och undersidan ska ju också vara fin...

Hoppas ni fått lite nya  tips.
Jag rekommenderar er att testa alla möjliga tekniker,
sticka, virka, sy, snickra, måla, drejja, brodera, luffarslöjd..
...ja vad som helst man kan hitta att göra saker av.

Min personliga utmaning är alltid att göra saker av det jag
redan har, att inte behöva köpa en pryl för att framställa
det jag tänkt.
Vi har så mycket "skräp" i våra gömmor som går att återanvända,
med lite tid och fantasi.


Så skapa på kära vänner!
Har ni något kul som ni gjort får ni gärna skicka till mig så publicerar
jag tipsen. Alltid roligt att dela med sig.

Maila i sådana fall till;
[email protected]
eller länka din hemsida på kommentaren.


Natti på er...nu ska jag nattläsa....det är såååååååååå mysigt!


Sydag igår....

Vad kan man göra av en vaxduk?
Massor visade sig....när huvudet började snurra igen...
Så jag bestämde mig för att göra en necessär till Christine
eftersom hon har allt sitt smink i en plastpåse....och det
går ju bara inte för sig med alla fina krämer och smink....


Vaxduk och spets på utsidan.....


Gammal duk som foder och en ficka på insidan, kardborre att stänga med....


...och en matchande mininecessär till hårspännen och annat smått....


...och samma foder av gamla duken...

Enda kruxet med att sy på vaxduk är att det "klibbar" på
symaskinen och 4 avbrutna nålar senare insåg jag att jag
får sy ihop kanterna för hand. Så länge det finns tyg på ena
sidan går det bra, men vax på båda sidor säger stop!
Jag har även vadd emellan så det blev lite tjockt kanske.....

Någon som har ett bra tips på hur man syr i vaxduk?

Nä, nu ska jag ut för solen har kommit fram igen.


Grattis Madeleine på namnsdagen!

Älskade Madeleine i himlen!
När du föddes i 7 maj 1988 var det strålande sol och
30 grader varmt. Du var liten som en fågelunge och
i den fina flätade korgen med rosa inredniing hade du
bara en blöja på dig på väg hem....så varmt var det.

Den sötaste lilla var du och vi hade fullt huvudbry i
nästan två månader att hitta det perfekta namnet för dig.
Vi fick säga lillasyster så länge att jag nästan började
tvivla....men en dag kom det.....så klart att du skulle
heta Madeleine! Då var det ännu ett ovanligt namn,
men som det brukar bli...just det året fick fler samma namn.

Men det gör inget, för alla Madeleine är speciella för just dom.

Det är ju fruntimmersvecka och både du och Christine har
namnsdag denna veckan...så på lördag är det Kickis tur.

Idag åker Christine till Stockholm en vecka och katterna stannar här.

Puss på dig min ängel i himlen!

Älskar dig mest av allt i hela världen!


Här är du i Cadiz, Spanien tillsammans med dina lärare i Spanska


Du åkte med två klasskompisar från Musiklinjen och här är ni så stolta
över ert resultat av spanskastudierna.



Här är ni alla tre på väg ut i den varma natten...


Det var fotbolls-VM då och du träffade på tyska fans, eftersom du är
halvtysk så höll du på Tyskland denna kväll...



Härliga kvällar.....


Strandliv....


Och beachpartys....


Utflykter....


Och religiösa ceremonier som var en stor happening därnere...


Sol och bad förståss...i mängder...

Och vackra solnedgångar.....Bye, bye för denna gången...

Att gräva där man står...

Vem har inte drömt sig bort otaliga tusen gånger...
Tänk om jag bara hade råd att....

*åka till Maldiverna
*bygga en pool utomhus
*anlägga en fantastisk trädgård
*äga en sommarstuga
*resa jorden runt
*äga en sprillans ny bil
*köpa Gucci, Prada, eller äga världens dyraste skor designade av Stuart Weitzman.

Som hittat.. endast....€ 1,100500

.
..eller miljoner andra saker som man drömmer om..
*den perfekta mannen
*det fantastiska jobbet
*pengar som gör en oberoende...osv...

Visst ...de flesta drömmer och det ska man göra också,
för det driver oss framåt och samhället utvecklas.
Fler människor får en drägligare tillvaro och
forskning och utveckling gör framsteg på många områden.

Men det är också så, att ju mer pengar man äger,
ju fler saker vi köper och flera bostäder att ta hand om,
gör oss ofta mer bundna än fria.....visst gör pengar oss fria
till en viss gräns, men allt ska förvaltas icke att förglömma.

Eftersom vi är en art som har en intelligens med förmågan att skapa,
så kan vi inte negligera det faktum att vi VILL MER....
...men vi kan även stanna upp och fråga oss....vart är vi på väg?

Jag drömmer som alla andra, men har även upptäckt att livet är ganska
behagligt bara man vågar stanna upp och inte bli stressad av alla planer,
som de flesta haft det senaste halvåret....vad-ska-vi-göra-på-semestern-iår?
Och de flesta har införlivat sina planer....(det hade jag också gjort i normalläget)

Eftersom jag har en något annorlunda sommar i år har jag förlikat mig med
att inte ha några planer alls, utan jag står mitt i cirkeln och tänker..
...vad finns i den cirkeln runt mig som är lite större, men ändå nära?

Och jag inser att det finns massor att se och upptäcka där jag bor och runtomkring.
Acceptansen gör att man ändå vidgar sitt seende med lite fantasi, för vi är alla
hemmablinda.

Dagen blir vad man gör den till och det är sannerligen inga omvälvande saker för min del,
men de gör min dag vad än det blir.

För mig är drömmen att bli FRISK och slippa oroa mig för metastaser i kroppen som lurar
i vävnaderna...

Så jag drömmer mig bort på mitt eget sätt...
PYSSLET, blommorna och naturen ger mig kraft. Christine ger mig glädje och skratt.
Med vännerna känner jag mig FRISK och som mig själv...och familjen är mitt kit.

Så idag vaknade jag kl 05,15, hämtade tidningen, tände lampan och läste i min
sköna säng....

...släckte och somnade om...zzzzzzzzzzzzzzz


Vaknade senare av att min mor plingade på dörren med 4 liter jordgubbar som hon
köpt på Almås självplock....och det fick bli dagens frukost...jag frös in en del förståss...



Jeanne`Darc Living som läsning och penseer som mamma kom med...


.....på med frukosten på en bricka jag gjorde häromdagen,
av en emballagelåda och lite vaxduk...


....intag av frukost bland fåglar som kvittrar
(bilden tagen på kvällen dock)...dukar från loppis som jag klätt stolarna med..


...och en stor vacker pläd jag köpte på loppis för 20Kr...
...tänk att någon har lagt hur många timmar som helst på att virka
den....så jag vårdar den ömt....och är en stolt ägare!


Senare på dagen när Kicki jobbat klart åkte vi till Brinkebergs
slussar i Vänersborg för att fika med Anette.....omgärdade av tusen rosor...
det var riktigt mysigt!


Senast jag var där var 2008-07-14 med Madde och Naijad då vi
matade denna söta igelkott.....ett ljust minne trots allt...



Kvällen bjöd på god mat och smarriga kakor med chokladmaräng
som Christine bakat. Anita kom förbi och vi tog ett glas vin och bubblade....
...och åt den supersmarriga kakan...

Vad annat kan man önska sig?

Dagen var fulländad utan skorna som kostar mer än flera hus tillsammans!














Dagens fundering

From The Secret Daily Teachings

The law of attraction cannot change anything in your life that you hate, because hate prevents the change from coming. Since the law is giving us exactly what we are putting out, when you hate something the law must continue to give you more of what you hate.

You will not be able to move away from it. Love is the only way.

If you focus completely on the things you love, then you are on your way to a beautiful life.
May the joy be with you,

 

//Från nyhetsbrevet The Secret... bringing joy to billions
Rhonda Byrne


Uterum...och lite från Loppis....

Jag trivs på min balkong, den är stor och solig hela dagen,
och man ser solnedgången bakom träden...
och vi har det sååå
mysigt till halva natten...


Kicki och Anita häromkvällen då det var tropisk natt igen...


Blommor och vin blir man glad av...:))


Lite Feng-Shui med Loppisfynd...vatten,stenar, grönt och trä...


Jag o. Anita mår gott i sommarnatten....Piip på räcket, men då
hon är svart lyser bara ena ögat...


Min älskade vackra, roliga, intelligenta underbara Christine...


Fick rabarber av grannen Johan så jag bakade rabarberkaka idag..
och han fick förståss den ena...mumsigt gott!


Fler Loppisfynd, sockerskål, silverfat och glaskupa för några kronor....


Silverfatet, skålarna och borsten att sopa smulor med...loppis förståss....


Kunde inte motstå kryddhyllan som bara ville hem till mig....
..den var lite ovanligt o. jag har länge velat ha en.....


Varför köpa dyra skålar när det finns på loppis...tvålen köpte
Christine i Nice åt mig.....älskar lavendel!


...en söt liten silversnipa att ha blommor i...


Har färska blommor på nattduksbordet på sommaren...
...man somnar glad och vaknar med rosendoft....


Korgen för 30 spänn blev min garnkorg, gamla örngott och spets,
så är den precis som jag vill ha den...Åhh nej, filten är inte klar än...
...det finns ju en jul också...hehe...


Piip´s favoritstol...hon brukar krypa under det vita överdraget
och sova i godan ro i värmen....


Jag borde bo i Provance...eller Toscana...men en liten oas är
aldrig fel...skylten fick jag för flera år sedan av väninnan Jennie Lind...


...och när blommorna börjar vissna i värmen tar jag vara på
rosenbladen, torkar eller lägger blad i en skål...vackert och doftande gott!

Det var dagens dos.....är tokig i loppisprylar...
....har aldrig varit shoppoholic...men har blivit loppoholic....hehe...
...billigt, man blir glad och framförallt kreativ.

Hoppas ni fått lite inspiration....mera kommer en annan dag..

Nu ska jag läsa den spännande boken "Hypnotisören" av Kepler..
Puss på er!

Musglädje!

Jag går ofta in på en sida som jag bara älskar.
Jag går in dit för att bli inspirerad och glad.
Fröken Elsas virkblogg är helt underbar,
med sina små möss och sagor därtill...

http://elsasdesign.blogspot.com


Här kommer några bilder jag lånat av henne...
Gå gärna in på sidan och titta på många, många fler möss.
Jag lovar att du blir glad!








Nu ska jag börja göra en necessär som Christine har beställt.
Senare ikväll blir det kanske att lyssna på Queenlåtar vid Fallens dagar...
Men då får jag bli lite piggare först...är lite hängmatteslö idag...hehe..

GLASS NOSTALGI....

....heter den underbara boken jag fick igår av tjejerna på jobbet.
Tack underbara ni, det är så roligt att öppna ett paket och undra...
....vem kommer detta ifrån....

Denna bok borde alla äga, superroligt med en masssa kul nostalgi,
inte bara glass....


Glad läsning under parasollet, toa eller var som helst!


1965 föddes jag och det gjorde även GB-glassgubben...



Glassplanschen från 1968, det finns en bild för var år i boken,
så det är bara att ta fram sitt födelseår tex....eller barnens...
Igloo var inte dum, för då delade man ofta med kompisen..
...och så får man  veta vad som hände just det året
..


1986 föddes min äldsta dotter, Christine....

  • "Glasnost" och "perestrojka" infördes av Gorbatjov
  • Musikaln Chess har premiär i London
  • Olof Palme skjuts ihjäl 28 februari, den dag Christine var beräknad att födas, men hon föddes på alla hjärtans dag!
  • Rymdfärjan Challenger exploderar strax efter start
  • Tjernobylolyckan i kärnkraftverket inträffar
  • Nintendo kommer till Sverige

1988 föds min yngsta dotter, Madeleine...

  • Globen i Stockholm blir klar
  • Bobby Mcferrin sjunger "Don´t worry, be Happy"
  • Roger Rabbit gör succé
  • CD-skivor säljer nu mer än vinyl
  • Celine Dion vinner Eurovision Contest med "Ne partez pas sans moi"
  • Christer pettersson häktas för morde på Olof Palme
  • Mc Donalds öppnar sin första restaurang i Moskva
En härlig 168 sidor fullspäckad bok med roligt vetande....
...Nu ska jag nog göra mig en glasstrut!


Midnattsrallyt med Saab

Idag fick jag åka med på en liten provtur på småvägar ute på landet,
i 110 knyck och jag kan säga att skräckblandad förtjusning är nog
ett bra ord. Vinden ven genom rutorna så jag tog av mig hatten...hehe
...låter som värsta tanten...

Men kul hade vi bland åkrar och sädesfält med solen på väg ner i
horisonten. Vackert och fartfyllt och väldigt mycket rallykänsla.
Jag tyckte det gick väl fort på de smala vägarna, men T ville bara
påtala att detta är ingeting...nähä.....någon kartläsare lär jag aldrig
bli, det vet jag i alla fall!

När jag blev hämtad hemma hördes på långt håll på ljudet att det var
en liten trimmad pärla av modell Saab V4...Härligt ljud!



Inte just den här bilen då...men ja ni fattar...

Vi har Saabfestival i stan i helgen i samband med Fallens dagar, så
imorgon bitti blir det upp för att titta på nästa tävlingsetapp som startar på
morgonen.

En kul grej, titta på fina gamla bilar av allehanda slag, se folk och
mingla runt....

Fågelkvitter i morgonstund...

Vad gör man när man inte kan sova och är uppe i varv?
Jag kan inte sova, och på dagen är jag dödstrött!

Då vill jag göra dagen bra, trots min trötthet, men sömn vad är det?



Tvättade till väldigt sent och hämtade tvätten mitt i natten,
jag hade ju ändå haft fullt upp med att vara kreativ, och då
är jag inne i ett FLOW utan dess like...jag vill bli klar!



Men jag inser att....man blir aldrig klar när nya ideer pockar på...
Nu kom förresten tidningen hörde jag...

Så vad gjorde jag kl 04 på morgonen..Jo tog min cykel och åkte
ut i naturen för att lyssna på fåglarna
...hur ofta gör man det?

Och det var ljuvligt! Varför gör man det så sällan? Det har väl hänt
ett antal gånger genom åren när man rumlat hem efter krogen på
sommaren, men då vill man bara hem och sova.

Prova det...ställ klockan på 04 och gå ut i naturen en timma,
sedan kan du sova vidare. Jag lovar dig att du fått en upplevelse
som heter duga!





I natt har jag hunnit massor när det är svalt och skönt, dörrana
på vid gavel så man får in ny frisk luft.
Om några timmar är det klibbigt igen så man får passa på...

Upptäckte efter tvätten att jag har en väldigt stor hög med mina
fynd från loppis att stryka och mangla....spetslakan kan man inte
ha för många av....

Att vara sjukskriven idag innebär inte att man ligger i soffan och
tycker synd om sig själv. Det handlar om att hitta sin egen terapi
för att kunna återgå till arbetet så fort som möjligt.

Och min terapi är blommor, blommor, blommor och kreativt skapande.
Då öppnar man sina sinnen för livet som det ska vara. Man ser det som
är livsbejakande och därmed kan man hitta en ny mening med livet.

Trots min sjukdom och trots att min älskade dotter Madeleine dog av
sin sjukdom har jag ändå lyckats finna ro i mig själv och har öppnat
upp för den fantastiska kapacitet jag har.
Det har alla andra också,
men de flesta behöver en riktig "käftsmäll" för at inse det.



Jag fick min "käftsmäll" och jag har äntligen förstått att jag ska leva
mitt liv först och främst för min egen skull.

Glöm aldrig bort dig själv, för det kan straffa sig om man bara kör på.

Nä hörrni, nu ska jag läsa morgontidningen och sova några timmar för
att hämta Christine vid tåget kl. 12.

Nattinatti....eller Gomorgon!



Sommartorka....

Ja, nu är det inte många tankar som flyger förbi....
..snarare en lobotomerad känsla vilket är ganska skönt,
för då bara man ÄR!

Satt på balkongen med mitt kaffe och betraktade Christines
katter när dom hittar allehanda kryp och blommor,
hoppar upp på balkongräcket och skrämmer ihjäl mormor.

Piip vet att jag tar ner henne från fönsterbrädan, för hon går bara
upp när jag är på balkongen...hmmm...
...och nu förstår jag varför en del av mina gröna växter bara blir
tunnare och tunnare....jo katterna älskar att tugga på dom.

Vita rosenblad är också lyxigt gott, och de lila blommorna som
jag glömt namnet på...


Jag plockar vita nyponrosor och lägger i skålar och vaser nästan dagligen...
....de doftar ljuvligt gott...

Det är väl mindfullnes jag håller på med....bara ÄR och betraktar
det som är just här och nu.

För övrigt är jag OK, benen bär mig inte riktigt så jag får ta allt
i 10 minutersintervaller. Fick sätta mig i affären igår flera gånger,
för jag SKA bannemig göra det jag vill göra, sä år det bara.

Men snart är orken tillbaka, ett par dar till så....

Idag blir det loppis igen....jag älskar att gå på dessa
överraskningsställen, för man vet aldrig vad man inte visste
att man behövde...hehe...tar nog med mig en stol...

Kram på er i den underbara sommaren!

Högsommar!

Det är lite konstigt i år......är inte det minsta sugen på badstranden,
trots att det är 30 grader i skuggan...vill inte visa mig i baddräkt,
det känns ganska jobbigt..sol och bad är härligt, men i år får jag
hålla mig under ett parasoll.


Har dock aktiverat mig ändå idag och igår. Vaknar 04,45 varje dag,
stiger upp o kokar kaffe, väntar på tidningen, kan inte sova....

Så imorse stod jag och min mor vid dörren när Erikshjälpen hade loppis
i stan. Det var överfullt med folk...man kunde tro att det var Ullared,
men de ska stänga över sommaren, och halva priset på allt lockar folk.

Jag handlade en massa saker som jag är jättenöjd med.
En hel hög med sänglinne o. örngott med spets och monogram,
fina linnehanddukar, virkad vacker pläd och lite chabby chic-saker.



Balkongen är nu iordninggjord med vackra växter jag köpte igår,
planterade och huserade, så nu står mitt uterum klart och jag vill
inte gå in. Katterna stormtrivs bland blommor och fjärilar,
och jag läser, virkar och filosoferar under parasollet.


Jag mår oförskämt bra, känner inga biverkningar ännu, och Cortisonet
har väl inte gått ur kroppen än, därav piggheten...

Men imorgon kanske det trots allt blir bad, så jag får ta med det
stora parasollet och en stor solhatt....och sällskap av goda vänner.....



Njut av solen och bara var i nuet, det gör jag....varje dag....

Balkongbilder kommer någon dag...orkar inte idag...







Etapp ett är färdig!

Det gick ju riktigt bra idag, utan varken letande efter porten eller
annat som kan struka till det. OK, det kom ingen backflöde, men
det har varit så de 3 senaste gångerna.
Röntgen visade att det var bara att tuta och köra och det har funkat bra.

Kunde inte sova en blund inatt, så jag var "pigg" kl. 04 på morgonen,
gick upp läste tidningen, kaffe, prata med katterna, allt för att tiden ska gå.
Men nu känner jag mig som en urvriden trasa, så inatt blir det nog god sömn.


Emlaplåstret har suttit 2 timmar så jag kände inget stick. Vill inte se den,
för den är tjock och lång och går rakt ner i porten.


Några påsar idag med Taxotere och Herceptin och en massa koksalt.
En delseger...Taxotere är nu borta ur leken, precis om FEC-behandlingen
varade 3 ggr. Sköterkan är klädd som om hon jobbade på ett kärnkraftverk.
Farliga grejer...


Christine följde med och jobbade från sjukhuset....tröööött,
pga av missat kaffe på morgonen till förmån för lite sömn till...
...hade gärna sovit själv om jag kunnat..hehe...

Ääääntligen...snart börjar håret växa igen!....och jag kan börja
träna bort mina cortisonkilon som är en STOR biverkning...
Herceptin är en antikropp, så den ger inga biverkningar...


En annan biverkning är fula naglar, så jag fick ett kit med cremer
lack och nagelbandsolja för att skydda naglarna...


Medan Kicki sprang upp efter Neulastasprutan som jag glömt,
som jag ska ta imorgon....så startade motorn ....och bara stendog.
Jag fick ringa Gösta, och hans sons kompis Tintin blåste ner och
räddade mig med kablar och sin bil. Han är dagens ängel!

Ingen ro och ingen vila...jag tror att Piip har rymt! Coco åmar sig
och vill ha min attention, och Piip har jag inte sett till sedan Kicki
åkte till Skåne för ett par timmar sedan.
Katterna är dessutom pilska som vildkaniner på Gotland, och är det någon
som är ute och jagar en snygging så är det Piip.

Christine o. Jonas...kastrera dom...om det inte redan är för sent för Piip..
hehe..kattungar snart kanske...nädå... ut och ropa...

Hög som ett hus av Cortisonet igen....

Jag då blev man smått manisk igen av allt cortison (32 tabletter idag)
inför morgondagens cellgifter (taxotere och herceptin)

Det blir den SISTA och sjätte kuren av taxotere...YES!
Herceptinet kommer jag att fortsätta med 16ggr till efter detta.
Men den kan man leva ganska normalt med tack och lov.

Jag har tvättat, dammsugit, planterat blommor som annars går en
säker död till mötes, cyklat ut för att plocka blommor,
gjort stilleben av här och var, varit på stan, handlat...osv...
Christine lagade smarrig middag och vi åt jordgubbar o. glass
till efterrätt.

Imorgon bitti blir det upp tidigt till sjukhuset och på kvällen lär
jag vara ännu piggare, så nu ska jag passa på när ångan är uppe.

3-4 dagar i månaden får jag gjort ALLT, så Cortison är inte så dumt,
när man ändå måste ta den..hehe...

Nu har jag äntligen lagt upp bilderna på mitt pyssel som jag gjort
lite då och då under "slötiderna" efter den cortisonstinna perioden,
då jag bara vill sitta och pyssla eller ligga och läsa en bok.


Lavendelpåsen jag virkade till Christine....



I våras var jag ute i skogen och njöt av att all snö hade smält bort,
och mitt framför ögonen på en stig ser jag denna vackra barkbit,
som jag då såg om ett hjärta.
När jag kom hem fick den ligga och gro ett tag och det blev.......

....inte ett hjärta men dock en ängel med gloria och små fötter...


När jag gjort klart änglatavlan fick den sin berättigade plats.....


När jag var på Mösseberg gjorde jag bla denna frukostbricka...
...målade i "50-talsblå" färg o. målade på penséer med decopage..
...därefter lite ofärgad klarlack för att det ska hålla att spilla på...


...jag älskar Tildaänglar så jag har köpt några av olika personer
som är jätteduktiga på att sy dessa...får prova ngn gång...
..den här är nästan 1 meter lång....


...Hyllan får nytt liv minst en gång i veckan...hittade riktigt
gamla vykort hos mamma som jag fick att pryda somrigt med..


...Denna hängande söta glasvas hittade jag i en låda där jag
hade en massa gammalt som jag inte använt på länge, känns nytt igen...


....Min "kökstilda" kanske kan inspirera mig till att baka lite oftare...
...även den köpt av en duktig tjej...


...och så var det det där med min förmåga att samla hjärtan
från naturen.....Kocken Christine skalade potäter och fann
den sötaste lilla hjärtpotatis jag sett. Den fick jag och blev glad!
...Min hjärtsamling börjar ta sig riktigt ordentligt..
..Får nog göra en "samlade hjärtan-inlägg snart...hehe...
...men det är viktigt att de kommer så där spontant i och från naturen.
Hur häftigt som helst!

Nattinatti..nu ska jag försööööka sova, är fortfarande jättepigg...
~~~~~~~~~~~~~~ ~~~~~~~~~~~~~~~  ~~~~~~~~~~~~~~~~

Det ligger än mer pyssel som ska bli klart denna omgång tänkte jag...
...det är häftigt att ha på gång flera saker, för det genererar fler idéer...

Glädje skapar man själv...

Vad är glädje för dig?

För mig är glädje så oerhört många saker,
så det går inte att nämna en sak,
för det finns så många glädjeämnen.

Men det  man alltid har med sig och
kommer ihåg, är de stunder man haft som
varit lite speciella,
och det kan vara vad som helst.

Ett exempel på glädjestunder är när jag umgås med
människor jag tycker om och man minns just den där
kvällen då vi gjorde inget särskilt men var tillsammans
och var glada...eller som den natten som var tropisk....
Som den här kvällen, då jag hade varit på AW och gick vidare
till Anita  tillsammans med Christine...
Vi cyklade några hundra meter, vi bor så nära varandra, och njöt
av värmen och pratet, de oändliga skratten och glädjen i natten.



Men först en fruktsmoothie hemma i solen...för antioxidanterna....



Hemma hos Anita...av med peruken...skönt at vara sig själv en stund!


Anitas som Adam kom hem och vi lyckades fånga våra barn på bild...


Anita och jag gillar hår i alla former...


...Och Christine försöker sig på Yoga mitt i natten....



...Yoga är bra säger dom som vet.......kanske bättre på dagen...hehe..


Ler och Långhalm...det är vi det!...


Ja,ja...säger Kicki...hur orkar ni tjoa....pust...!


OK, jag skaaaaaa vara ordentlig...skål och gonatt!
Sedan skjutsade jag Christine på cykeln på krypavstånd hem...
...till goa sängen...det var en underbar tropisk natt...
...och vi hade hjärtans kul!

Sist men inte minst....
Ikväll bakade vi mumsig pizza och njöt tillsammans
jag och Christine...men nu är det natten och magen och hjärtat är fullt
av kärlek!



Gonatt på er alla sommarfirande underbara läsare!






Sverige vs Thailand!

Vi bor i världens underbaraste land just nu!
34 grader varmt visade mätararen kl.12,00
Samma känsla som i Thailand...man har en blöt matta
på huden även om man duschat för en stund sedan...


Nästan som i Thailand...Christine o. Madde ska ut och snorkla...


Även om jag inte kan vara i solen denna sommaren så är jag
så glad över att vi svenskar fått en riktig solsommar. (hittills)
Jag bor under parasoll och i skuggan, men konstig nog så har
jag blivit brun ändå. Vill inte hålla på med solskydd, men skuggan
har gjort mig sådär fint brun i lugn takt utan en enda brännskada!

Man får ha korsdrag för att få in luft, för det är bastu i huset, och
neddragna persienner överallt är ett måste. Fläkt på natten.

Det ser ut som mörkläggning i alla hus, inte ett enda har
solgasset rakt in.

Men vad gör man när man inte kan vara i solen?

Igår var en grejjar dag och tiden sprang iväg, för jag "jobbar"
på vardagar och är "ledig" på helger.

Så på em vid 17-tiden var det AW med kollegor som jag inte sett på länge.
Vi tackade av en kollega som ska börja med annat jobb.
Vi satt ute på O´Lereys, åt, drack öl och hade supertrevligt tillsammans.


Senare på kvällen när det var svalt och skönt cyklade jag och
Christine till väninnan Anita och hade myskväll med tända ljus ute
i deras trädgård, drack champagne och pratade, skrattade och
busade med hjärtans lust fram till småtimmarna.

Jag o. Kicki cyklade hem...eller jag skjutsate henne på min cykel,
för jag med mitt kontrollbehov vägrade att hon skulle hålla i styret.
hehe...det gick galant och vi skrattade gott åt det.


Den här hade ju varit perfekt en kväll som denna...

Morsan, lite på pickalurven med dotter i pakethållaren...
Ja, man är mamma i alla lägen och jag kände mig som fantomkvinnan...

Vi somnade som barn och vaknade tidigt för att det var sååååå varmt.

På förmiddagen cyklade jag iväg med Anita  för att titta på hennes son Adam
när han spelade fotbollsmatch på hemmaplan. (Christine orkade inte..hehe
ungdomar orkar inget nuförtiden...hihi)

Adam Larsson i vita tröjan taget från en annan match...och
när han spelade i ett annat lag...


Vi hade fikakorg och filt med oss och vi njöt i skuggan under träden i
den otroliga tropikvärmen. Adams lag vann med 5-0. YES!

Eftermiddagen bjöd på siesta och en god bok och jag somnade en stund.
Man måste ju ladda upp för nya upptåg, så på kvällen cyklade vi till
Bishop Arms (Christine hade våga vägra sommar hemma, ville inte följa med)
Vi åt god mat och drack en öl till, och jag såg folk för andra dagen i rad!
Vi satt ute och kl 22 var det fortfarande varmt!



Har inte varit ute på krogen sedan förra sommaren, och då var jag ute en gång.
Vi hade riktigt roligt som vi alltid har jag o. min väninna.

Men jag insåg en sak när jag gick till toaletten..... Ingen känner igen mig!
Både skönt och inte skönt...jag ser så annorlunda ut nu, med peruk,
runda kinder och viktökning ett antal kilon. Inga ögonfransar, inga ögonbryn
som ramar in ansiktet. Jag kan inte ha smink, för ögonen rinner hela tiden
av icke existerande ögonfransar (de har en funktion kan jag lova)

För mig var det ingen stor sak att tappa håret, för det finns så bra peruker,
men ögonbryn och fransar var värre. det är liksom inte jag längre.
Jag är alltid mig själv inuti, men "skalet" har en större betydelse än vi kan förstå.



Har inte behövt reflektera över ytliga ting, just för att jag inte varit ute, men jag
kunde ändå se förändringen i mitt utseende när jag stod där på toa bland andra tjejer
som piffade upp sig och var friska.
Men det betydelsefulla var att jag och Anita hade riktigt kul och jag kunde vara
"inkognito" i min "nya look"

Jag kände mig ändå trygg i mig själv ikväll och det var ett stort steg att ta mig
ut på krogen igen.

Prat och skratt fortsatte sedan hos mig ute i sköna natten och min deadline är
nu ute.

En vän
- av Siv Andersson

En vän kan bejaka
och skärpa alla sinnen.
Hon delar gärna tankar,
drömmar och minnen.

Hon lyssnar och besvarar
och vågar alltid fråga.
Och när du är rädd
kan hon få dig att våga.

Hon står vid din sida
när livet är hårt.
Och hon får dig att skratta
åt det som varit svårt.

En vän bryr sig om dig
för hon har dig kär.
Och hon älskar att se dig
precis som du är.



Jag och min allra käraste väninna Anita på Kosteröarna förra sommaren,
när vi vandrade hela dagen över klippor och stenar.
På natten var vi vid den vackra stranden. Svägerskan Maria var också med.


På torsdag blir det nya gifter, så nu blir det inget slarvande mer på en månad.
Men jag glömmer aldrig att leva HÄR OCH NU!