i 110 knyck och jag kan säga att skräckblandad förtjusning är nog
ett bra ord. Vinden ven genom rutorna så jag tog av mig hatten...hehe
...låter som värsta tanten...
Men kul hade vi bland åkrar och sädesfält med solen på väg ner i
horisonten. Vackert och fartfyllt och väldigt mycket rallykänsla.
Jag tyckte det gick väl fort på de smala vägarna, men T ville bara
påtala att detta är ingeting...nähä.....någon kartläsare lär jag aldrig
bli, det vet jag i alla fall!
När jag blev hämtad hemma hördes på långt håll på ljudet att det var
en liten trimmad pärla av modell Saab V4...Härligt ljud!
Inte just den här bilen då...men ja ni fattar...
Vi har Saabfestival i stan i helgen i samband med Fallens dagar, så
imorgon bitti blir det upp för att titta på nästa tävlingsetapp som startar på
morgonen.
En kul grej, titta på fina gamla bilar av allehanda slag, se folk och
mingla runt....
kära anne..vad du kämpar på o det gläder mig att allting går så pass framåt som det gör..många kramar till dig..//Amanda
skriven