Levaidag

....som finns där hela tiden!
Vi vet att vi måste leva med den hemska vetskapen om att den besitter min
underbara fantastiska sångfågel till dotter.
Hur vi än försöker tänka bort den, vi blöter ner den med varmt vatten ibland för att
inbädda oss i tron att allt som vanligt...

Jag försöker på mitt sätt att leva ett "normalt" liv, med jobb, vänner och allehanda
vardagliga bestyr som  hos vanligt folk är fullt normalt inlagd i schemat om det så än är vår,
sommar, höst eller vinter, men nu är det vår och då ska man göra allt som förväntas på våren;

-Grillkvällar som sprider sig över grann"fan"skapet  fredag-söndag
-Skratt och fest och tjofaderittan!
-Trädgårdsfejande i varenda trädård och balkong!
-Grannar som åker till sina sommarhus för att fly den lilla radhusplättens tristess.

-Hundar som skäller i tid och otid...ja jag har hundar i varje hus runtomkring.
Taxar, Samojeder, Rottweilers och knähundar...
(Katter är något som faan dragit in.. spe och spott....jag var inte poppis ett tag..

Fick sälja min för de får inte gå lösa bland bostadsrätterna (FÖRBJUDET!!!)
Och min Pisse som hoppade ner från balkongen i grannens trädgård...som har en Samojed..
Ja, ni förstår att min "undergranne" INTE gillar mig!
Ja min katt var en särdeles fri själ! Hon levde livet! jag lät henne hållas...trotsig som jag är...
Finns det inga regler mot bjäfsiga taxjävlar???)

Tre taxar vägg i vägg säger väl allt...det räcker att man ska kissa kl. 23 på kvällen
så skäller de ikapp som om en inkräktare var på beök!
Betongväggar är ingen bra lösning när man bygger hus!

-Tonårsfamiljer som man hör bråka om helt ovidkommande saker, som att
tvätten inte är slängd i tvättkorgen utan ligger på golvet...Sowhat...bigdeal!!!
Inget i tvättkorgen=smutsiga kläder...de lär sig..jag lovar!
Knip mun och tvätta det som finns i korgen...resten fattar "the Youngsters"
(Genom öppna altandörrar hör man det mesta kan jag lova!)


-Grannar som frågar var och varannan dag...hur går det med Madde??
-Jotack, bara bra, hon sitter inne och har ont i levern, har illamående, har urtråkigt,
med sina teveserier och datorn som bästa sällskap i 25 graders värme,
när alla andra kompisar har fullt upp med att LEVA ett normalt liv!!!...fast det säger man inte...
Man säger...."Jotack, hon  kämpar på"- med ett litet leende för att inte vara alltför obekväm.

En granne, han är bra...han sa i lördags; Om Madde vill ha lite miljöombyte och att hon
inte orkar göra så mycket så får hon jättegärna komma ner och se en film när jag är på jobbet på min stora bioduk...jag har hur mycket filmer som helst.
Eller så kan vi åka och fiska vid en jättemysig sjö...hon kan sitta och bara vara och se det vackra landskapet.

Han förstår...han har själv en svårt handikappad dotter som inte klarar av mer än det mest elementära.
och så sa han...Vi ska snart ha en musikkväll med munspel, gitarr och mycket sång..
Då vill jag att ni kommer ner! Han vet att Madde är en sångfågel med oerhört vacker röst!

YES...att någon vågar göra det oväntade, det gillar jag...att inte vara så rädd!
Han bor snett nedanför mig..och han har en avundsvärd trädgård....
Jag ska låna hans grill på vår fest på lördag! Bara man pratar på riktigt med folk så händer det saker!

En person som erbjuder sig att göra en sån sak tycker jag är stort.
De flesta bara säger, "Tänk om jag kunde göra något?".....det anser jag vara en fråga...
Precis som att jag ska tänka åt dom!!
Hur svårt kan det vara??? Kom med något konkret förslag, det kallar jag att tänka....
,,,spotta ut när du tänkt klart!

Hur sjuttsigen ska jag kunna ge konkreta förslag när jag har fullt upp med att fixa
vardagen, jobb, mat, mediciner, kolla sjuksköteskorna så de gör sitt, läkarbesök, jojopendling till apotek,
åka jojo till Sahlgrenska, hålla koll på att Madde håller sig över vattenytan och allt annat som vanliga föräldrar gör.

Nog för nu från dagens gnällspik!