Denna låt sjöng du så oerhört vackert i skolan...
....3 gånger i rad för att du var så bra.
Du var absolut tonsäker med personlig och ljus
och stark röst.
Alla ville höra den, på en höstbasar tror jag det var.
Du var 16 år, i 9:an på Stavreskolan och mina tårar rann..
det gör dom nu också....
Tack "Tjolle" för att du var en sån bra musiklärare
och peppade Madeleine att sjunga!
Hon sjöng sig igenom hela gymnasiet på muskilinjen.
Tack för alla minnen!
Whitney Houston "I have nothing"
Klicka här eller på bilden så kommer musiken
Häftigt norrsken.!...har jag varit med om när jag bodde i Luleå.
Bilden lånad från www.resekoll.se
Kommentarer :
#2:
rebecca
kan inte vi också få höra madde sjunga? :)
#3:
Gunilla
Jag vill bara få hålla om dig och ge dig en styrkekram....
Tack för dina ord på min blogg! Vi kan bara ta en dag i taget och för dig som nyss börjat på resan får du vara nöjd med de där små stunderna, en i taget.
Bry dig inte vad utomstående säger, de kan aldrig förstå. Hur skulle de kunna det? De vet inte vad det handlar om.
Var rädd om dig min vän!
Kram Gunilla
#4:
vindensmelodi
Ja, Whitney´s låtar är underbara,,,,jag kan tänka mig att Madde sjöng dem underbart hon med :-)
Och norrsken är häftigt att se,,,helst när det knastrar och fräser,,, :-)))
Kramar
#5:
Anonym
Hej, jag bor i Skellefteå-härmed sänder jag dig många många tankar och en vind som får dig att se norrsken när du sluter dina ögon och din dag har varit tung. Visst,,,jag har inte mist mitt barn, visst är det så att jag aldrig kan känna den sorg du känner. Däremot kan jag ge av min omtanke även om jag ej känner dig. Dina ord gör att jag gråter och även ler när du skriver om din fina fina Madde.Stor varm kram // M a r i a
#6:
Birgitta
Hej!
Tack för du skrev i min blogg för ett tag sedan.
Våra flickor har ju fått gå igenom det värsta tänkbara och nu sitter vi här alldeles tomma och ångesten sorgen sliter en i bitar.
Alla dessa kvällar nätter när mardrömmen rullas upp bilderna som finns där och man kan inte somna är förfärliga.
Jag har lärt vad riktig rädsla är, jag har lärt att en del förstår ingenting eftersom de inte kan eller ens vill förstå utan tror de har rätt att säga vad de vill. Jag har lärt att jag kan inte ändra på dem jag lyssnar inte utan drar mig undan, jag har lärt att inget blir som förut någonsin, jag har lärt att jag är inte samma person som förr.
Jag har lärt att bara ta små steg i taget göra det som är bäst för mig och min barn. Det är ett heltidsarbete och väldigt ensamt.
Känner så med dig, tårar när jag läser era bloggar.
Känner igen styrkan hoppet modet våra flickor hade.
Varma kramar
Birgitta, Carolas mamma, (jag bor i Timrå, norr om Sundsvall)
nämen. visste du om att jag är från piteå? bor i umeå nu sedan augusti men innan dess har jag bott hela mitt liv i piteå. världen är allt bra liten. kram! hoppas du får en fantastisk dag
skriven