Exakt 4 månader i dag den 15 januari.



Lilla nallen som fick åka med urnan....
Tårarna orkar inte komma men Hjärtat blöder och värker!

Kommentarer :

#1: Amanda

Uscha, vad tiden går fort. Känns som igår då Madde lämnade jorden och blev en ängel i himmeln. Mina tårar rinner när jag ser nallen och urnan. Finner inga ord. Hoppas ni klarar er igenom dagen på något sätt. Många styrkekramar Amanda

skriven
#2: Ida

Denna vackra dikt handlar om två fjärilar som flyger fritt och så ser jag Madde, hon svävar bland de vackra molnen och njuter av himlens vackra.



TWO butterflies went out at noon

And waltzed above a stream,

Then stepped straight through the firmament

And rested on a beam;





And then together bore away

Upon a shining sea,—

Though never yet, in any port,

Their coming mentioned be.



If spoken by the distant bird,

If met in ether sea

By frigate or by merchantman,

Report was not to me.



- Emily Dickinson



/ mvh Ida





skriven
#3: Elisabet Roslund

Tårarna rinner på mig också.........så orättvisst, så fruktansvärt orättvist......

Jag har själv kommit hem från att ha varit på kyrkogården och tänt ljus på min son Mattias grav. En blomma satte jag i vasen och bara tittade på allt........

Våra barn, Madde och Mattias som bägge lämnade oss, sjuka i cancer..........

En Varm kram till dig Anne, jag vet hur det gör ont i kroppen, jag vet hur det känns.....

Kram/Elisabet

skriven
#4: Vida

En stor varm kram från mig.



Liv

skriven
#5: vindensmelodi

Jag bara håller om och kramar,,,,



Kraaaaaaam

skriven
#6: Helen

kramar om dig...och skickar styrka och kraft till dig och din dotter

kram Helen i Skåne

skriven
#7: Amira

Jag beklagar, men du är stark och en förebild för många människor runt om i världen...för mig i alla fall

skriven
#8: m_lilja

Jag läste Maddes blogg och läser nu även din.. vet inte vad jag ska skriva men en sak som jag ofta tänker på är hur fort allt bara kan ta slut! Tänk om jag eller min bror skulle försvinna om ett år, sånt händer ju inte.. och så händer det ändå! Konstigt..



Vill ge dig en stor stor kram!

skriven
#9: Therése Hedén

Tänker på dig Anne!

Kramar från Therése

skriven
#10: lilla ja

Kramar i massor.

Förlorade min pappa i cancer för drygt 2 år sedan han var 54, och jag 21. Har läst både din, Madde och Davids blogg länge, men det är svårt att finna ord. Men min medkänsla och en massa varma tankar har ni till 200%. Ta hand om er, kramar

skriven
#11: Catharina

Massor av styrkekramar. Det är så otroligt viktigt att låta sorgen ha sin tid och tillåta sig att både ha glada och ledsna dagar i sorgearbetet och det verkar du ha förstått.

skriven
#12: Jenny

Hej.



Jag undrar om jag skulle kunna få kontakta dig via mail, för jag gör ett projekt arbete om just cancer. Och skulle gärna vilja ställa några frågor.



Tack på förhand!

skriven
#13: sabina

Oj vad tiden går fort!

Fick mitt dystra besked idag så snart gör jag din ängla dotter sällskap och hoppas min mamma ska klara livet efter som starka du gjort!!

Tack för en bra och fin blogg!

Kramiz

skriven
#14: Anna T

jag blir gråttfärdiga när jag ser dina inlägg om Madde.. Sorg är någonting som alla en dag måste ta del utav tyävrr och det är så orättvist när vissa blir tagna ifrån oss här på jorden så fort. Min morfar gick bort 2006, och det känns som en kniv i hjärtat när jag bara tänker på honom.. Saknar honom så att det gör ont, allt jag ville säga och göra med honom. Jag ville att han skulle vara med på min student nu i juni, vara med när jag tar körkort, dela på stunder då jag vill ha mina nära och kära med. Att sakna någon gör så fruktansvärt ont, speciellt när man inte får träffa dem nå mer.. Så orättvist. Varför? Vad är menningen? Jag delar din sorg.



Hoppas du får en underbart fortsatt liv.



Tusen kramar Anna

skriven
#15: Lotta

Hej!

Vill lämna ett litet avtryck hos dig. Jag har inga tröstande ord till dig. Vill bara sända en varm kram ändå. Jag miste min son Charlie, 16 år, 31 januari-07 i en olycka. Kram Lotta

skriven
#16: Mamma Melissa

I morgon så är det exakt fyra månader för vår del... känns märkligt... är ju inte där än, men det känns mindre jobbigt än väntat... tror jag... eller vet inte...



Hm, kanske skall blåsa lite såpbubblor till våra änglar... ja, jag menar ju så klart din också;.)

skriven

Kommentera inlägget här :