Hälsat på Madde

Det är terapi att få pyssla lite vid graven.
ta bort lite ljus som brunnit ut,
Sätta dit nya så det lyser starkt och vackert.

Titta på de små symboliska sakerna som finns där,
som vänner och familj lagt dit, med kärlek i tanken.

Vet inte riktigt var jag befinner mig i sorgearbetet, men
jag kan inte ta det annat än som det kommer.

Just nu går det ganska bra och det har tänts ett nytt hopp i mig,
för att jag känner att du är med mig och styr mig rätt.
Är så övertygad om att du hjälper mig, kan dock inte känna din
närvaro, men det händer små bra saker hela tiden så det måste vara
du som puttar mig lite framåt var dag.....min älskade ängladotter!


Din viloplats på Götalundens kyrkogård.
Bilden på dig o David är en julklapp från David.
Regnrocksnallen känner du igen....från Elin...
Prinsesslyktan är min julklapp till dig...

Stenen är ännu inte på plats för tjälen måste gå ur marken först.
Och så måste jag ta tag i mig själv och beställa en hos Petterssons stenhuggeri....

Vi har pratat om hur den ska se ut så vi vet på ett ungefär, men ändå....
känns det tungt att behöva göra....vill nog inte acceptera riktigt...
....stenen är på ngt sätt en symbol för definitionen slutgiltig acceptans!


"Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt och aldrig jag lämnar det åter"

Kommentarer :

#1: Helen

Hon har det innerligt vackert - Din Madde...

kram och styrka

Helen i Skåne

skriven
#2: Aneth

Hej! Har inte skrivit på ett tag men har följt ditt kämpande på bloggen och jag förstår att det har varit riktigt tufft för dig och din familj. Ni har det så fint hos Madde, det finns värme där. Jag hoppas verkligen att du får ett fint 2009 och att du tar vara på dig och de dina. DET ÄR DU VERKLIGEN VÄRD. Och det är verkligen underbart med en promenad i den bleka januarisolen. Man känner att livet kommer så sakta tillbaka, det kommer en vår..... Sköt om dig, varma kramar från mig till dig!

skriven
#3: Rosmarie

Saknar när du brukade skratta åt mig så fort jag sa nåt for no reason:D

skriven
#4: Anonym

Du är ett sådant föredöme. Madde hanterade sin sjukdom precis som man ska: Se det positivt, ALDRIG ge upp och njuta av livet så gott det bara går oavsett om det finns en jävla idiot som försöker göra det omöjligt eller inte. Och nu hanterar du sorgen på samma sätt..du sörjer, gråter och låter alla känslor få komma...men samtidigt låter du livet ha sin gång och visar flera gånger att det går att njuta av livet ändå..dessutom att du inte glömmer din andra vackra underbara dotter Christine! Ni stärker varandra!! Jag blir otroligt inspirerad av alla era bloggar, din, Davids, Maddes och Christines..ni är väldigt olika men det är något som ni har gemensamt - ni ger en livslust!!

skriven
#5: vindensmelodi

Såååå vackert!

Det är bra terapi att besöka hennes grav,,,helt klart, det hjälper dig i sorgearbetet även om du inte vet var i sorgeprocessen du är,,,så är det bra terapi ändå.

Att få sitta en stund,,,pilla lite,,,gråta,,,,minnas,,,,säga några ord,,,bara vara där.



Varma kramar

skriven
#6: Amanda

Vad fint ni har gjort det hos Madde. Verkigen underbart vackert. Hon ser nog ifrån sin himmel hur fint ni gör. Hon ger dig styrka, och hon finns med dig var dag. Med dessa ord vill jag önska dig en underbar vinter/vår. Med all lycka om ett gott 2009. Kram Amanda

skriven
#7: Carina

Hej Kära Vännen, Vad fint Ni gjort hos Madde. Tror hon verkligen älskar denna fina plats. Hon finns vid din sida varje dag, varje timme, det är jag övertygad om. Allt man längtar efter är att få ett tecken, tecken på att hon finns, men det gör hon.



Vilka fina bilder från promenaden. Visst är det så att naturen ger massor och vi skall bara njuta av allt den har att ge. Du skriver så bra, du får med allt som är så självklart och jag blir så glad att läsa det. Man kan inte bli annat. Stor kram till dig, vi hörs snart...

skriven
#8: Carina

Hej Kära Vännen, Vad fint Ni gjort hos Madde. Tror hon verkligen älskar denna fina plats. Hon finns vid din sida varje dag, varje timme, det är jag övertygad om. Allt man längtar efter är att få ett tecken, tecken på att hon finns, men det gör hon.



Vilka fina bilder från promenaden. Visst är det så att naturen ger massor och vi skall bara njuta av allt den har att ge. Du skriver så bra, du får med allt som är så självklart och jag blir så glad att läsa det. Man kan inte bli annat. Stor kram till dig, vi hörs snart...

skriven
#9: Carina

Glömde att skriva att jag ligger på JK, avdeln. 52, sal 6, om det är så att du tänkt dig komma förbi efter jobbet. Det skulle vara så roligt. Här blir jag kvar ett tag! Kramelikram

skriven
#10: Carina

Glömde att skriva att jag ligger på JK, avdeln. 52, sal 6, om det är så att du tänkt dig komma förbi efter jobbet. Det skulle vara så roligt. Här blir jag kvar ett tag! Kramelikram

skriven
#11: Carina

Glömde att skriva att jag ligger på JK, avdeln. 52, sal 6, om det är så att du tänkt dig komma förbi efter jobbet. Det skulle vara så roligt. Här blir jag kvar ett tag! Kramelikram

skriven
#12: viktor henriksson

jag blir så ledsen och rörd. ;( ... så många tankar...

skriven
#13: Marika

Hej Anne!

Har inte haft tillgång till dator på ett tag. Men nu har jag läst din blogg igen. Vad fint det är vid Maddes grav! Och jag blev så glad när jag fick se bilder på dig. Du ser fantastisk ut, precis som förr. Ja, bra nära i allafall.

Jag förstår att du kämpar på och jag är imponerad av din kreativitet. Och alla mål du har satt upp. Bra mål! Jag tror att det är viktigt att ha några målbider att sträva mot. Nu är det ju ett nytt år och på något sätt är det enklare att ta nya tag då. Jag hoppas att det blir ett bra år och att världen kommer att se lite bättre ut vid detta året slut än vad det gör just nu. Och så önskar jag dig ett gott nytt år, med framtidshopp, värme och glädje - även om sorgearbetet fortsätter.

Får se om vi ses någon dag, man vet aldrig. I vilket fall som helst är mina tankar med dig. Kram från Marika

skriven
#14: Amanda

Tusen tack för dina ord Anne. Det värmer mig också ska du veta. Önskar jag kunde göra mer för o förgylla din vardag, men tyvärr kan jag inte det. Åååh att dansa är det bästa som finns iaf om man har dom man känner sig trygg med runt omkring sig. Jag hoppas verkligen att du vet att jag finns här ifalldu behöver prata. kram på dig igen..//Amanda

skriven
#15: Nån där ute...

Jag har läst din blogg ett tag, och får en ofta återkommande tanke när jag gör det. Men tycker kanske inte att man skriver en sådan sak som kommentar för det är intimt.... men nu tänker jag göra det iaf...



Det jag tänker är att gud vilken fin människa, hon är den mamman jag önskar att jag hade haft men aldrig fick!!

Du kommer växa dig starkare än du anar i år!!

skriven
#16: Lotta

Vad lika ni är, du och madde.

Jag har läst maddes blogg nästan från början, men nu läser jag din istället. Jag beundrar dig, henne och er familj så otroligt mycket, kan inte föreställa mig vad ni går igenom, men jag vill säga att jag tycker ni är så starka.

Hoppas det nya året ger ny energi! Det är som mörkast precis innan gryningen, så brukar jag tänka.

skriven
#17: Mamma Melissa

Jag tycker att ni gör helt rätt... klart Madde skall ha julklappar! Man får bara anpassa dem lite efter vart hon är nu... änglar behöver inte så mycket kläder, men lyktor, nallar, hjärtan och vackra minnesbilder kan hon inte få för många! :.)



Vad skönt att du börjar smaka på tanken om jobb också! Och att det smakar lite gott... inte bara tvång och ångest. Min man skall också börja sitt arbete på onsdag, så jag håller tummarna för er båda!

skriven
#18: Mamma Melissa

Just det skulle ju fråga också... femdygnsljusen... är de bra? Funderar på om de läcker, brinner så länge som de utlovar eller om veken drunknar...



Medan andra pratar om bästa blöjsorten så frågar jag om gravljus, makabert men sant... och lite skönt att faktiskt "ha" någon som är i något av samma fas... om du förstår vad jag menar.

skriven
#19: Nicka

Vilken härlig mamma Du är !

Finner INGA ORD till Dig.??

Men, följer Din blogg..nästan varje dag !



Önskar Dig stor LYCKA TILL på jobbet..

det kommer att bli bra för Dig, att komma ut..

Hm?-Ja Du har ju skrivit allt själv.



KRAM KRAM & Sköt Om Dig ! "puss puss"

skriven
#20: Anna

Tårar...

skriven
#21: Matilda

Hej Anne!

Jag har läst varenda inlägg i din, Davids o Maddes bloggar och jag har skrattat, gråtit och blivit SÅ berörd om vartannat! Om några veckor börjar jag mina sjuksköterskestudier och jag har länge velat om vilken inriktning jag vill ta. Nu vet jag. Jag ska bli den bästa sjuksköterskan i hela världen och ta bort många "jävla idioter". Madde har verkligen inspirerat. Och jag vet att jag kan, för som Madde sa "if you can dream it, you can do it".

Ville bara berätta detta, hoppas det kan vara till liten tröst att din fantastiska dotter inspirerat mig till detta - vad jag vill och SKA göra!



Värmande kramar från Matilda

skriven
#22: peter pc carlsson

Jag skulle gärna vilja tända ett fysiskt ljus på Maddes grav, men det är tyvär lite långt från Sth. Annars hade jag gjort det, trotts att jag inte är mycket för att besöka gravar. De som dött ifrån mig bor i mitt hjärta, även om jag då och då gör besök på kyrkogården.



Stor kram till dig och ett ljus till Madde.

skriven
#23: David

Fler som tar underbara bilder Anne! David blir änna stolt är i Karlstad! Hade Madde med blivit även fast hon bara skulle säga det till mig, typ, hm, mamma har faktiskt hm tagit jättefina kort idag, jättefina. Du vet hur Madde var :) Mycket i skolan nu ett tag, ny tenta på lördag och sen litterturseminarum på onsdag. Så ursäkta att jag är dålig på att höra av mig. Men mycket som snurrar i Davids huvud nu.. Just nu är det faktiskt mest hitler och mussulini tragiskt nog haha. Men när det lugnar sig så får vi höras och ses. Men jag tittar som sagt in här och kikar till dig ibland..!!!



1000 Kramar

svärsonen

skriven
#24: David

Fler som tar underbara bilder Anne! David blir änna stolt är i Karlstad! Hade Madde med blivit även fast hon bara skulle säga det till mig, typ, hm, mamma har faktiskt hm tagit jättefina kort idag, jättefina. Du vet hur Madde var :) Mycket i skolan nu ett tag, ny tenta på lördag och sen litterturseminarum på onsdag. Så ursäkta att jag är dålig på att höra av mig. Men mycket som snurrar i Davids huvud nu.. Just nu är det faktiskt mest hitler och mussulini tragiskt nog haha. Men när det lugnar sig så får vi höras och ses. Men jag tittar som sagt in här och kikar till dig ibland..!!!



1000 Kramar

svärsonen

skriven
#25: Storebror T

Kära Nyårskramar i massor från oss Down Under lillsyrran! Nytt år, små-bra-nya-saker, några i taget ser jag. Härligt. Vi är själva alldeles precis åter från en magisk snorkling på yttersta delen av Barriärrevet. Vackert (med livet under vattnet som du vet)!

skriven
#26: ulle

Så fint ni har gjort vid graven! Har följt din blogg ett tag men inte kommenterat förut. Hoppas verkligen att 2009 blir ett bra år för er! Skickar er 1000 kramar som en liten tröst....

skriven
#27: Anonym

Jag tänker på dig flera gånger om dagen, på Madde...tänkte på er på julafton..på David. Ni finns i så många människors hjärtan och du kommer att få ett bra 2009. Det värsta har ju liksom redan hänt.....Ser på min 18 åriga dotter, kan inte ens föreställa mig i tanken ett liv utan henne. Jag arbetar med trasiga själar i mitt yrke. Å jag vet att det finns alltid en väg att gå-även om den kan vara skitjä...jobbig även om "det värsta hänt". Låt allt komma som det är. Var den fina människa du verkar vara. Jag tänder ett ljus just nu-för MADDE. När jag kommer hem ska jag lyssna på Eva Cassidy. Varma tankar från en kvinna till en annan- Kramis Maria

skriven
#28: Martina

Va fint hon har det men pärlor och en massa grönt. :)

Jag hoppas på ett bra 2009 för dig och alla år efter det med :) sorgen bär man med sig men när det växer nytt hopp blir det lättare med tiden. Man får fokusera på det som är bra, Allt är sällan dåligt.

skriven
#29: Ullis

Hej Anne,



Vilken vacker grav Madde har. Så mycket fina saker och massa kärlek!



Kul att se dig på jobbet igen med!



Kramar Ullis

skriven
#30: Martina

Åhh så vacker grav plats ni gjort:) Varje gång jag läser din blogg gråter jag en skvätt, du är så otroligt stark! Beklagar sorgen en massa:)

skriven
#31: Gunilla

Jag fick länken till dig från en av mina bloggbesökare. Jag har läst lite igår och lite idag...



Så fel det är att behöva gå till sitt barns grav för att ge dem presenter. Och så är det det enda vi kan göra!



Jag miste min äldste son 23 år gammal i en olycka. I april i år är det fyra år sedan!? Jag kan inte fatta att det har gått snart fyra år, och att jag fortfarande lever.



Du är välkommen in på min blogg. Kanske hittar du där något som kanske kan ge dig tröst för stunden...



Stor Styrkekram till dig och familjen

skriven

Kommentera inlägget här :