Levaidag

...den falnande glöden som någon blåser på med all sin kraft!
Den ska bli till liv igen, den glöd som måste blåsas på
för att bli till vacker sprakande eld!

Den som måste underhållas för att inte slockna och när den slocknat
krävs idogt arbete med svett och tårar för att vakna till liv igen.

Känner att många blåser på den och jag känner för första gången att
det finns hopp om livet igen. Idag har jag åstadkommit massor och
känner att jag har något därinne som kallas energi.

Ett år har gått, det svåraste jag har haft i hela mitt liv.
Familj och framförallt min dotter Christine bär mig fram dag för dag.

Jag och dotter flydde iväg förra måndagen till en skön plats utanför Alingsås
och mådde så gott och njöt av att vara tillsammans.


Vi åkte till Nääs fabriker för att må gott och få goa behandlingar
och äta ljuvlig mat.


Snygg bar och trevligt designhotell.


Skön utsikt från hotellrummet

Vackert väder och vi mådde som prinsessor.


Utsikt mot havet...sovloft med badrum ovanför


Gå in på www.naasfabriker.se  superhärligt ställe med underbar mat och fantastiskt boende,
goa skönhetsbehandlingar, bastu, ta ett dopp i sjön och känn dig som ny!

Sen kom natten, då vi båda sov oerhört dåligt,vaknade exakt kl 02,15 den 15/9 och
kände en fruktansvärd smärta. Hur kan det komma sig att både jag och Christine
vaknade just det klockslag då Madde dog....det var skönt att vi var tillsammans
i smma säng just denna natt.

Dagen kom och vi åkte till Maddes grav för att göra fint med blommor och ljus.
jag krattade bort löv och putsade. Blommor kom under hela dagen så Maddes
plats var så vacker med många ljus och fullt med blommor.

På kvällen kom Maddes vänner då vi åt Thaikyckling, och kladdkaka till efterrätt,
precis som Madde hade velat he dagen.
Vi hade så roligt och skratten och tårarna avlöste varandra.
Efter maten tog jag fram alla filmer på Madde, konserter och framträdanden
avlöste varandra och tårarna och skratten och pratet ville inte ta slut.

Det var en minnesvärd kväll för oss alla. Många minnen plockades upp,
även minnen som inte jag hade haft men som jag fick som en bonus av
Maddes vänner som berättade om allt bus de gjort tillsammans.

Det vill jag tacka extra mycket för. Att ni delade med er av era minnen.
Tack för att ni finns där ooch att ni vill träffa mig. Det gör mig varm i hjärtat!

Tack för den vackra tavlan jag fick av Caroline, den ska hänga på en hedersplats!


Jennie, Lisa och Sofia


Christine, Caroline, Elin och David

Mina nya år börjar inte längre vid nyår...så nu börjar mitt andra år
som jag lever på ett nytt sätt. Inga nyårslöften, bara löften till mig själv
att ta vara på varje dag så bra som jag bara kan.

Har en ny bok i min väska och den är tom, men snart är den fylld av
mina egna tankar jag har varje dag, för var dag som går på mitt nya år.

Glöden har inte slocknat...den har bara vaknat till en ny dimension.