Levaidag

Dagarna går både fort och långsamt. Livsmönstret är begränsat men
jag fyller mina dagar ändå med nya rutiner och jag har hittat en livskvalitet
som jag är tacksam över.

Hur sjuk man är så kan man alltid göra mycket för att må bra, men det lär
man sig först när man vet att man inte kan göra allt längre....

Tisdag kväll var jag på möte med Bröstcancerföreningen "Johanna" i
Trollhättan och flera nya ansikten i min ålder och lite äldre hade samlats.
Vi pratade, fikade och Margareta, sköterskan från bröst i Uddevalla var med.

Det känns så bra att få träffa andra som gått igenom samma sak och jag
rekommenderar verkligen fler att gå med. Vi har väldigt roligt tillsammans,
så det är inte gråt och tandagnisslan, men ändå får vi berätta om just vår
egen resa i vår egen takt.

Om du vill gå med eller stödja föreningen ekonomiskt så kan du
ringa till " Johanna" för att höra mer  tel. 0520-188 02

Bröstcancerföreningarna i Sverige är ideella och har stort behov av gåvor
för att kunna gå runt. Fonden hör inte samman med föreningarna som många kan tro.
Bröstcancerfonden får pengar till enbart forskning.

Vi hyr en enkel källarlokal och de som sitter i styrelsen har själva haft bröstcancer.
Nyrektyrering behövs då många börjar bli äldre.
Här svinnas inte en enda krona bort utan används till regelbundna träffar under
enkla förhållanden. Ibland bjuds någon in för att tala om hjälpmedel som peruker,
sminkning när man tappat fransar och ögonbryn. Eller att vi åker på studiebesök.

Framför allt är det ett sätt att träffas och få prata av sig.

Om du vill stödja BCF "Johanna" i Trollhättan med en peng så är
PG: 466 38 68 -0. I meddelandet kan du skriva tex ""blogg-peng" så ser vi
hur stor genomslagskraften av det här blir. (20kr, 50 eller 100 spelar ingen roll,
varenda krona är betydelsefull)

~~~~~~~~~~~~~~~ ~~~~~~~~~~~~~~  ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ ~~~~~~~

Igår blev det då dags med cellgift Nr 3, och då har jag gjort halvtid, YES!!
Det gick bra och Maria H följde med att hålla mig handen.

Det behövdes kan jag säga....tårarna kom när sköterskan försökte hitta
porten, för den sitter så djupt. Lite tårar är bara rensande och gött för kropp och själ.
5 minuter senare då hon tryckt ihop hela bröstorgen på mig kändes det som...
kunde jag andas ut och hallonsaften pumpas in, men först får man en dunderkur med
Cortison mot illamåendet
Nålen kändes inte tack vare Emlaplåster, men trycket desto mer..

Så...slutklagat!


Åhhh vad skönt när slangen väl är i...2 timmars väntan dripp, dropp...
..och kaffe och smörgås serveras på morgonen 9,00.


Och Maria peppar med glada tillrop...


Tiden går mycket fortare om man virkar lite...

Nä nu blir det full fart...syrran och lillkusin kommer om en stund och
broren kommer ikväll för att sova över, för imorrn blir det kalas.
Närmare bestänmt Paulina-kusin som tar studenten.
Hon går på jordbruksgymnasium så de slutar tidigare än andra...

De kan sjunga om den ljusnande framtid för alla kommer att få jobb.
HURRRAAAAA!