Levaidag

När jag var hos Christine häromsistens så fick jag två underbara små
missar vid min sida när jag sov, och de är som mina små bebisar.
Coco den gosiga och Piip den självständiga som inte vill kramas.

Är tyvärr allergisk, så jag får ta allergitabletter för att härda ut, och ändå
så rinner näsan som en vattenkran, men vad gör man inte för de
små liven....

Nåväl....kvällen innan jag skulle åka hem hände något märkligt!
Katter har ju ett sjätte sinne och vi människor undrar i vårt stilla sinne,
vad de tänker på....

Min resväska är en mysig plats att ligga i om man är en katt, bland mjuka
goa kläder. Coco lade sig i väskan varje dag och kunde ligga där hur länge som helst.
Piip som är en riktig retsticka ställde sig på locket så att inte Coco kunde komma ut.
Där stod hon som en triumferande liten elak panter och kände övertaget över sin
syster. Coco kände naturligtvis att hon inte längre hade friheten att ligga där inne,
för systeryster blockerade henne från att komma ut när hon vill.


Här är Coco...hon ser riktigt elak ut, men hon är värdens underbaraste
going. Hon är som matten sin...gillar bra grejjer. Rougeborsten är en av hennes
favvosaker...den tuggar hon på som om det vore en råtta!


Min borste....säger matte! Inte röra...aisching baisching!!!

I alla fall...Coco försökte ta sig ut, och man såg ena tassen krafsa utanför den lilla springan
vid dragkedjan. Hon jamade inte, det gör hon aldrig, men hon ville ut och där sitter Piip
och gottar sig i en stolt pose...."Jag har makten...hehe...." De höll på ett bra tag.

När Coco väl kommit ut börjar de slåss som kattsyskon gör och jag och Kicki studerar
deras oerhört intressanta beteende. När det "lilla slagsmålet" var över började de
slicka varandra och de var såååååå ompysslande hlet plötsligt.

Vi skrattade gott och gladde oss åt gratis underhållning.

Men Coco är inte den som är den!

Efter ytterligare en stund när jag packade det sista i väskan, stängde locket, men
drog inte igen dragkedjan....
Coco går fram till väskan och försöker med ena tassen dra fram det jag packat ner.
Jag och Christine är hänförda över detta skådespel....

Coco drar och drar som en vild tiger...får fram ena byxbenet som om det vore ett hett byte.
Piip står bara och tittar på, vågar inte lägga sig i för Coco ser helt manisk ut.
Jag ska ha hela bytet...själv! Hon lyckas få ut byxorna och släpar iväg med dom
ner för trappan fräsande och morrande och lägger sig i ett hörn nere i myshörnan.
Hon ser klart nöjd ut!

Efter ytterligare en stund återkommer hon till väskan och på samma sätt ska hon få ut
nästa byte....min velourjacka...hon kämpar på bra, för locket är ännu nere, men hon
lyckas få ut det stora bytet med luva och allt....ett stoooort byte....

Hon gör likadant, springer ner med sitt nya byte och Piip vågar inte gå ett steg,
hon står blickstilla och stirrar på Coco.

Vi skrattar gott och klappar på Coco....duktig kisse. Jag lägger tillbaks bytet och
samma sak händer återigen.

Fick höra häromdagen att Coco gjorde samma sak när Jonas pappa var på besök.
Resväskor verkar innehålla byten som är oemotståndliga för en liten egensinnig katt.

...eller kan det ha varit att Coco inte ville att "mormor" skulle åka hem...
En rolig kväll hade vi i alla fall!





Hemma hos mig när de var små och oskyldiga...nu är de tonåringar...
hmmmm...Christine har fattat att det inte är lätt att vara tonårsmorsa...hehe...

Puss my darlings!

PS. Har du någon rolig djurhistora att berätta så skriv gärna så publicerar jag den
jag finner roligast......lite kul ska vi väl ha! ;-)