Ja, det är onekligen att få vara med systerdotter snart 2 år.
Har tillbringat 3 dagar med mor&far, syster och systerdotter.
Lovisa som nyligen börjat prata med egna små hemsnickrade ord,
sådana man lär sig vad de betyder bara man är tillsammans lite längre.
Vi har haft ljuvliga dagar, varit på bibblan, fikat på stan, lekt, busat och
läst kvällssagor, sjungit, byggt koja under bordet och en massa annat.
Kojjor kan ju se ut nästan hur som helst...
På kvällarna har jag, syrran och mamma pysslat, verkligen mysigt!
Är så stolt, för jag har fått ett alldeles eget smeknamn. Numera är jag
"Jajja" ......jag smälter och blir så lycklig av att vi blivit riktiga kompisar :)
Barn kan det där med Mindfullness.....men vad händer sedan? Vi borde
vara lite mer som barnen.
När jag blir mormor...vilket jag hoppas en dag, så kommer jag nog att
skämma bort lilla barnbarnet med massor av kärlek!
Det finns så många roliga leksaker...tex prinsessa på ärten.....
Sydde en Barpapappa till Lovisa...och en till Christine..hehe....men glömde
ta kort på dom...Christine får väl skicka en bild....
Nu är jag hemma igen....tyst och tomt några timmar, men ikväll kommer
en väninna och en svägerska på lite mat och vin. Det ka bli mysigt!
Så nu är det roliga slut....fram med snabeldraken och bort med dammråttorna!
PS: Var hos läkaren igår och lungorna var fina, inget fel på dom.
Man blir oerhört nojjig efter att behandlingarna avslutats, men
min onkolog sa att det är alla. Ok, jag är helt normal mao...
Jag frågade om risken var stor att jag får metastaser längre fram.
Med Her2 positiv BC är risken 50/50, så då tolkar jag det som
att jag tillhör de 50% som förblir friska!
Tjing!
Klart att du ska bli frisk!!!Finns inget att välja på.Skönt att du är så positiv i allt elände.Men jag är övertygad om att har man förlorat ett älskat barn så finns det inget värre.Vi förlorade ju vår Simon,men min man överlevde sin cancer.Nu är det din tur att vara en överlevare.Tänker på dej!Kram Kia
skriven