genom att bara finns till utan att kräva,
bjuder på sig själv i sin ståtliga prakt,
men ack så självklar för oss,
som vi inte tar in,
som vi tar för given,
betraktar den inte,
utifrån de små detaljerna som kommer till oss,
när vi stannar upp och synliggör livet,
svamparna, bären, sädesfälten, det som när oss,
rådjuren, fåglarnas lek, trollsländornas dans,
syrsornas orkester och vindens spel,
livets varande i total balans...
Den långa tvåtimmarspromenaden i kär gemenskap med vännen och
två kameror, ryggsäck och naturen som vill visa vad den skapar,
varje dag året runt, i det som för oss blir en ny dag att minnas.
Hösten börjar nalkas..
Vilka har bott här en gång...övergiven mitt i skogen...
Så här ska du ju inte se ut lilla träd...mår du bra?
Snyggaste modellen, fångade dig till slut efter flera
omtagningar, med det vackraste av hjärtan i pannan!
Vi traskade genom skog o. mark genom hagar, under elstängsel,
och på halva vägen kom vi fram till denna fantastiska plats,
på höjden vid Vänern där vågorna bryter in mot stranden.
Ser du hjärtmolnet uppe till vänster..?
Varm, lycklig och nöjd att jag orkar klättra över stock och sten.
Lycklig över att få finnas till! Vidunderlig utsikt härifrån.
Nästan lite ödesmättat, stranden helt tom, bara vi och havet..
Hösten kommer snart, det går med vindens fart...
Och kvällen kom längs vår väg bland kossor och hagar....
Dags att vandra tillbaks till stugan, laga mat och sussa gott,
efter en härlig dag, med vila, sol, lååång promenad i det som
bara GER!
Jag tar tacksamt emot ALLT,
allt det goda som kommer till mig,
allt det jag tog för givet,
allt det som fortsätter,
den dagen,
då jag inte längre är med,
den dagen,
tänker jag inte på,
men jag njuter av det,
som är HÄR och NU,
det jag inte insåg förr,
det som inte alls är självklart,
det vi ser när vi är små,
kanske naivt men bättre det,
än att ha upplevt allt,
men ändå inte SETT!
Jag SER, UPPLEVER, KÄNNER,
det som är i omedelbar närhet,
det kostar ingenting,
för det bara ÄR.
KÄRLEKEN ÄR!....i ALLT!
Tack finaste för upplevelsen!