Sitter på balkongen sent på kvällen,
och bara betraktar, lyssnar
på stillheten, tystnaden,
ingen är ute, allt har lagt sig,
lamporna i husen har slocknat,
hundarna har kissat,
bilarna vilar i sina garage,
och jag sitter på balkongen och njuter,
i stilla ro, och hör den ödesmättade,
underbara tystnaden i rofylld tacksamhet
Inte ett enda löv rör sig,
inte ens på den högsta topp,
himlen är tungt grå,
men luften är ändå varm,
mörk och inbjudande mysig
Tiden mellan sommar och höst,
då allt är bakom....
Allt som varit ROOOOligt,
nu stillat sig till vardagens RO,
kanske i undran och väntan,
vad händer nu,
vad ska komma härnäst?
Ja, det bestämmer vi själva,
att glädjas åt vardagen,
eller drömma om morgondagen
Tiden mellan sommar och höst,
då allt är bakom...
Eller kanske framför,
vi får hoppas det senare,
det som kommer,
från idag och framåt,
och det som är NU
Tiden mellan sommar och höst,
är en härlig tid,
med sprakande färger,
i guld, orange och rött,
brittsommar kanske ända in
i sen höst
Tiden mellan sommar och höst,
får inte alla se,
de som har sommar jämt,
vill du verkligen det?
Livet är mest vardag,
men ta den som en gåva,
det behöver inte vara stora under jämt,
det behöver inte alltid vara happy,
för vi behöver stanna upp,
det är tungt en stund efter allt happy...
Men vi landar efter en stund med jobb,
nya rutiner som inte alls är nya,
bara undanstoppade i sommarens soliga lycka,
Att längta är också livet,
men att vara i det som ÄR just nu,
är än större!
Att ha ett jobb att gå tillbaka till,
det är livet, långt ifrån hela,
men det ger tillfredställelse,
och mening, men även medel,
att kunna längta till nästa gång,
då man har förmånen att ha semester igen.
Så tiden mellan sommar och höst kan vara helt UNDERBAR!
Att tända lyktor och ljus är så mysigt! Vi hade massor av ljus
tända i helgens kräftskiva med käraste vänner i din stuga på Dal,
finaste.... där allt är tyst...där tiden är stilla och helt underbart!
Och bara i tiden mellan sommar och höst kan man se stjärnhimlen
som bäst, mitt i den mörka varma sensommarnatten...
Så vacker du skriver. Och...än en gång förenas vi i ngt gemensamt. Jag har suttit på min balkong ikväll...tända ljus och en himmel som är sådär djupblåsvart och magiskt vacker. Allt var tyst..förutom ngn bil som rullade förbi. Kanske ngn som jobbar natt....kanske någon som ska till sin kära..kanske ngn som känner sig ensamen. Tankarna virvlar. Jag tänker så bra på natten. Bredvid låg Miller i sin "sovsäck" (han har ju inte så mycket hår), Åke låg tätt intill (han är sååå mörkrädd), och jag bara njöt. Tittade på stjärnorna tänkte på Madde tänker på min vän som begravs på fredag. Sorg men samtidigt en känsla att leva i just den här stunden-även för dom som inte är med oss på jordelivet utan svävar runt oss. Kärlek!! Ok ryggen är kass men natten är ändå underbar. Önskar min balkong var liiite närmare din dock. Varm kram // Mia
skriven