Då var man i cancerbranschen igen!

Detta är kanske inte så rolig läsning för den som trodde att jag blivit
frisk från bröstcancern och att allt börjar rulla på med livet igen....

För några veckor sedan kände jag en "ärta" ovanför vänster nyckelben.
Fick tid ganska fort och torsdag 24/11 åkte jag till Uddevalla, bröstmottagning
för att undersöka ärtan. Dr. Salander kände något som behövde undersökas vidare,
och med ultraljud såg man ytterligare 2 metastaser på samma ställe men djupare.

Då kom den stora skräcken;
En röntgenläkare som gjorde ultraljudet ville även ta en biopsi på en ärta, och
det innebär att man tar ut en bit ur tumören med nål för vidare provtagning på lab.
Allt gick så fort, hade inte räknat med att det skulle bli så.
Jag hann ringa min älskling och be honom skynda sig dit för att hålla mig handen.
Är extremt nålrädd och det har inte blivit lättare med åren.

Han ville följa med från början, men tokiga jag trodde att det var lugnt, ingen fara.
Biopsin var inte rolig. Att sticka en nål i halsen är ju inte så kul, men det gick bra.

En två timmar väntan på provsvar blev följden, och en orolig lunch intogs under tiden.

När vi kom tillbaka fick Dr. Salander lämna beskedet och underbara sköterskan Petra
satt bredvid."Det är dessvärre ett recidiv (återinsjuknande)".
HER2-positiv bröstcancer som jag har är aggressiv och den var spridd från början,
och återfallsrisken är väldigt hög. Men de behövde göra en CT (datortomografi
el. skiktröntgen) för att se att inte tumörerna spridit sig till övriga kroppen.


Igår fick vi beskedet att jag även fått recidiv i vä. armhåla en tumör.
3 "ärtor" vid halsen och en under armen som vi vet idag.




I juni 2011 slutade jag med Herceptin och 10 oktober tog jag bort Port á carten,
som jag nu får sätta in igen....suck!


Igår, 1 december åkte vi till Onkologen Dr. Klint i Udv som i vanliga fall finns
på SU i Gbg. Han forskar även kring bröstcancermediciner.

Han ville ta ytterligare mer sofistikerade undersökningar i Gbg och det blir en
PET-CT då man ser ev. tumörer i färg. Man sprutar in kontrast intravenöst som innehåller
socker, då tumörer gillar socker och ett radioaktivt ämne sprutas även in som färgas blå
på de ställen där ev. tumör finns. (ingen proffsförklaring, men något sådant.)

Efter den undersäkningen vet vi mer om hur behandlingen ska fortgå. Vi vet att det
förmodligen blir Herceptin igen i kombination med Navilbine.
detta får jag intravenöst. V1. herceptin+Navilbine V2. Navilbine V3. Inget V4. börjar det om.

Det är vad vi förmodar just nu, och strålbehandling får jag ev. också.

Mycket hänger i luften ännu och det känns väldigt jobbigt att inte allt är klart än.
Dock har jag fått väldigt snabb hjälp, för när det väl gäller går det undan tack o lov.

En dags väntan kan kännas som en evighet och man kan inte tänka på annat.

Jag ska klara även detta, det har jag bestämt och nu har jag även min kärlek som
alltid finns vid min sida. Han är fantastisk och jag ÄLSKAR HONOM SÅÅÅÅ!!

Är nu sjukskriven igen 100% för att det tar all min tid att klara sjukdomen återigen.

JÄVLA CANCER, kan det inte få vara bra någon gång?????
Men du ska inte få ta mig, du är ett monster, men jag är inte rädd för dig,
det ska du veta. Du ska fördrivas! Jag äger min kropp, inte du!


Jag är stark som en 600-årig EK och den fäller man inte så lätt!


Nu ska jag ta helg och bara må gott med nära och kära, äta gott och njuta
av 2.a Advent.

Nu behöver jag allt stöd jag kan få, så peppa mig gärna, det gillar jag :-)

Puss&kram på er!



Kärleken övervinner allt!



Kommentarer :

#1: Anette

Blir så ledsen att höra om recidivet.....du som har kämpat och fått gå igenom så mycket. Håller alla tummar jag har för att medicinen tar kål på alla cancerceller en gång för alla. Många kramar från Anette

skriven
#2: Maria Korkiakangas

Jag blir så ledsen att läsa det du skriver så jag får tårar i ögonen. Men då du verkar vara en riktig fighter så tror jag självklart att du fixar även detta.

Tror förrästen att jag såg dej häromdagen när jag gick hem från jobbet (jobbar på röntgen). Det kändes som något bekant över dej och du stod och pratade med J.

Önskar dej all lycka till med framtida behandlingar. Stor varm kram maria

skriven
#3: jonna

Skickar en peppkram!

skriven
#4: Anonym

Så ledsen jag blir. Før dig, din dotter på jorden, din kjæreste. Jag fick ju samme chock i okt - så jag tror jag vet lite vad ni går igjennom - och du - vi SKA inte låta cancern ta øver våra kroppar !!! Kjempe klem Ingrid

skriven
#5: Elin

åter igen går mina tankar dig till Anne! men du kommer kicka cancers ass igen, för just så stark är du, det vet jag! :)

massa kramar

skriven
#6: Ingrid S

Det gör mig beklämd att läsa detta. Styrkekramar skickar jag till dig.

skriven
#7: Nicole

Pepp till 1000!!! Ge cancern en rejäl spark för gott nu!

Jag håller på dig!

skriven
#8: Annelie

Hej

"Hittade" dig på VSFB sidan på FB.

Ibland blir det bara så att man fastnar för vissa människor och deras livsöden.

Jag blir arg o ledsen när jag läser att du måste gå igenom träsket igen.

Men jag känner på mig att du älskar livet och som du säger rötterna är låååånga.

Jag kommer att följa dig och önskar att du får ett friskt liv snart.

Varm kram / Annelie

skriven
#9: Pernilla Plaza Interiör

helvetes jävla skit, ja så känner jag när jag läser det här! MEN med din positiva inställning och din vilja går det vägen! En mysig advent önskar jag dig! Kram Pernilla

skriven
#10: Annelie

Oj jag skrev en kommentar som försvann. Ok jag för söker igen...

Hittade dig på VSFB och vill verkligen peppa dig för vad du ska gå igenom igen.

Nu ligger du inne i min blogglista och jag kommer hejja på dig ofta.

Kram Annelie

skriven
#11: Marie

Hej!så tråkigt att höra att du fått ett bakslag,men har följt din blogg länge o vet att du är en stark o modig person som fått gå igenom mycket motgång i livet,det är inte rättvist att en person som är så full av liv o kärlek,du ger så mycket inspiration till andra, jag håller tummarna att allt ordnar sig tillslut för du ska leva länge för att vara en stor inspirationskälla,många kramar till dig

skriven
#12: Fia

Ge den där förbannade cancern på nöten! Styrke kramar till dig!

skriven
#13: Monica R

Styrkekramar <3

det ÄR en skitsjukdom, men du klarar det här!

håll ut och använd bloggen!



kram Monica R

skriven
#14: Ulle

Kära Anne,

det finns ingen som kan förstå, som inte varit med om detta. Det finns nog ingen som lever mer som hon lär än Du; Leva i dag.

Det finns nog ingen som kan skatta sig lyckligare än din älskling som får ha en sån fantastisk kvinna.

Vi älskar Dig och din blogg! "Du äger" som ungdomarna säger.

skriven
#15: Kia (ängeln Simons mamma)

Alla tankar går till dej Anne.Detta måste du fixa.Bort med det jävla cancermonstret.Ingen ska drabbas av detta och ABSOLUT inte du......Hojta till om du orkar med besök längre fram.Vi talades vid några gånger efter Maddes och Simons bortgång.Jag är uppriktigt förtvivlad för din skull..Kramar Kia

skriven
#16: Ylva

Kära Anne, det var väldigt tråkigt att höra att du ska igenom en jobbig behandling igen. Många, många tankar till dig! Min man fick cancer i ryggraden för 7,5 år sen, opererades och frisk sen dess tack och lov - och sen hade vi ju vår son som dog samma år som din dotter... Tills du blir frisk igen hoppas jag att du håller modet uppe men även att du kan gråta när det behövs! Stora kramar!

skriven
#17: theresa

If you can dream it you can do it! :-D i mina ögon är du redan frisk! :-)

skriven
#18: Susanne

Ibland är livet som den krokigaste av björkar där inte en enda rak gren går att se någonstans. Inte kan man se varför all smärta ska behöva ställa sig i ens väg...



Du fixar det här! Allt som du tidigare klarat av har bara gjort dig starkare och starkare! När min väg stängs för med dörrar av stål så börjar ofta Timbuktus låt det löser sig rulla upp i mitt huvud. Jag lyssnar normalt inte på den typen av musik, men den bär mig på något vis. Refrängen har slagit sig fast ordentligt och varje gång jag hör den i mitt inre måste jag le och börja röra på kroppen.



För det ordnar sig, det gör det alltid,

jo, det löser sig, så brukar allt bli,

det kommer fixa sig till slut,

det är inget tvivel om, fast nu känns skiten sur,

och flera mil ifrån, det ordnar sig.



För det ordnar sig, det gör det alltid

jo, det löser sig, så brukar allt bli,

det kommer fixa sig tillslut,

det är inget tvivel om, fast nu känns skiten sur,

och flera mil ifrån, det ordnar sig...



Du står upp fast livet bjudit på en rejäl strid. När dammet lagt sig så kommer du fortfarande stå rak kvar!!!

skriven
#19: Happy

Käraste Anne,

Vilket oerhört tufft besked.

Känner så starkt för dig och med dig.

Du ÄR stark och jag ber för att du än en gång tar dig igenom det här. Tänker också på din dotter och sänder även henne minkärlek.

Skriv när du orkar. Vi finns här!!!!!

Massor med kramar från mig.

skriven
#20: Annelie J

Kära Anne,vad ledsen jag blev när jag läste om ditt residiv.Vi vet ju om risken men igen av oss vill drabbas.Det är inte rättvist. Din positiva läggning och din kämpaglöd kommer att hjälpa dig. Mitt i tårarna fick du mig att skratta, ( tänker på liknelsen med eken).Kramar från Annelie J

skriven
#21: Anonym

Ekar är fantastiska, kraftfulla, vackra och starka! I en av mina ekar har blixten slagit ned flera gånger, men eken lever vidare!

skriven
#22: Anonym

Ekar är fantastiska, kraftfulla, vackra och starka! I en av mina ekar har blixten slagit ned flera gånger, men eken lever vidare!

skriven
#23: Tuire

Varma styrkekramar till dig! Kick ass! Jag har varit där, så jag vet...

skriven
#24: Lilli och Claes

Käraste Anne,

vi sänder Dig de varmaste av kramar. Du klarar detta också, vi är med dig.

skriven
#25: MariaS/Skellefteå

Men vad fan?!! har inte tittat in till dig på ett tag åsså får man se detta. Otroligt jobbigt att läsa, men vilken tur att du har din kärlek, din familj, ditt driv och din attityd. Kör hårt!!Många kramar! Maria

skriven
#26: A

Men nej. Jag blir så jäkla ledsen när jag läser detta. Kan du inte bara få må bra. Hur mycket orkar en människa. Du är en sån ispiration och jag brukar tänka på dig när jag mår som sämst, att jag skulle vara mer som du. Du uppger en enorm livsglädje och jag har följt ditt livs djupaste sorger i bloggen.



Du är en riktigt kämpe, Anne. Jag vet att du kommer klara detta. Blir glad när jag läser att du hittat kärleken, tillsammans ska ni bekämpa denna cancern. Jag skänker en liten peng till cancerfonden med dig och Madde i tanken.



Skickar många kramar.

skriven
#27: Cathrin

Neej! Hur orättvist ska det få vara! Blev ledsen när jag läste detta. Men du är en kämpe och jag hejar på dig Anne, och du är starkare än det där monstret! Skickar en stor styrkekram till dig

skriven
#28: Sanna

Förbannade skitcancer! >:o(



Men du, jag har all tro till dig och att du kommer spöa skiten ur cancern!!! Heja dig!!!

skriven
#29: Cilla

Vad i h...ete!!!! Det är fasiken inte rättvist.

Men nu får du kämpa igen, du fixar det!

Många kramar från en som följt dig i alla år och vill höra allt om hur det går.

skriven
#30: Anna-Karin

Kämpa på kära du. Vad skönt att du har någon vid din sida. Många hjärtliga och varma styrkekramar till Er båda.

//Anna-Karin

skriven
#31: Elisabet Roslund

Hej Anne!

Nu får du så mycket Kraft från oss alla, nu ska cancern VÄCK! Detta fixar du och din "kärlek" med all gemensam värme som behövs.

Varamste Kram från mig/Elisabet

skriven
#32: Marita

Neeeej - jag blir så ledsen när jag läser vad som hänt med dig,,,,Jag skall till stan' i morgon, tisdag, då hör jag av mig - så skall du få dina lakan och örngott. Ha' det så bra - tänker på dig!

skriven
#33: Mia Skeå

Älskade fina Anne! Går in på rasten i din blogg-som jag inte kommit in på sista tiden???..-NU kommer jag in och läser detta. FAN! Men du.....du vet ju vad jag jobbar med. Jag brukar säga och påminna moina kollegor/patienter att: Kärlek ska man inte undervärdera! Med KÄrlek kan man komma långt-och den här gången har du en person vid din sida som jag tror kommer vara med dig där du tidigare kärde ett eget race! Jg vill gärna komma och hälsa på nästa år.....jag kommer-om jag får-oavsett hur läget är. Så de så! Ring eller ropa om du behöver ngt....prata...skratta ..gråta...peppning....Jag finns! Mins törsta kram till dig. // Mia

skriven
#34: iana

Då laddar vi om!

Go Anne och fuck cancermonster!! Du vinner den här gången med!!

skriven
#35: Irene

Blir riktigt riktigt ledsen..för din skull.

Men säger som så många andra...

Du fixar det här.

Kämpa på Anne..

Du är en så otrolig fin människa..

Kram Irene

skriven
#36: Älsklingen

Jag brukar inte kommentera min Älsklings blogg, men nu känner jag att jag vill förmedla vår kärlek med en välkänd text/sång (som vi spelat för varandra otaliga gånger)skriven av Jonas Gardell och jag hopppas att Ni anar och kan känna, hur mycket den betyder för oss:



Aldrig ska jag sluta älska Dig

Du är allt jag har och allt jag ber om

hoppas tror och vill att Du ska hålla fast vid mig

att Du är där för mig som jag är där för Dig

GE INTE UPP!



ÄLSKAR DIG SÅ..............



Jag finns här för Dig och känner mig oerhört priviligerad att vara älskad av Dig. Stor kärlek till Dig Du underbara/ "Din älskling"

skriven
#37: Anne

Älskade finaste....



Livet är en gåta du är gåtans svar

allt annat må försvinna om du blott stannar kvar

för också när jag tvivlar det känns som allt är slut

jag sjunker ner i hjälplöshet och inte hittar ut...



Aldrig ska jag sluta älska dig

du är allt jag har och allt jag ber om

hoppas tror och vill att du ska hålla fast vid mig

att du är där för mig som jag är där för dig

GER ALDRIG UPP....



ÄLSKAR DIG SÅ.....



LOVE <3

skriven
#38: Sanna

Är det någon som klarar av att utplåna monstret så är det du Anne, du verkar vara så oerhört stark!

skriven
#39: Tina

Kära Anne.

Vi bloggläsare bär dig när du faller och det för dig känns svårt. Det är vår uppgift att lyfta dig, du som ger oss så mycket. Du som delar med dig av ditt liv till oss. Kram och styrka till dig/ Tina

skriven
#40: Anna

Fina Anne. Tror på dig!

skriven
#41: Hanna

Det finns bara ett alternativ, den vägen du kommer gå - vinnarvägen :)



massamassa kramar och styrka, jag följde din dotters blogg och började där efter följa din och ni är otroligt lika i er kämparglöd! använd all din och all madde-anda så är detta snart ett minne blott!

skriven
#42: Linna

Har inte varit inne på idn blogg på ett tag och detta gjorde mig väldigt lessen. men det här klarar du ska du se!!!!



stor stor kram o trevlig 3:e advent önskar jag dig!

kramar Linna

skriven
#43: Åsa

Kära Anne!



Vi jobbade ihop på Caran I Trollhättan under 1998-2000 sen flyttade vi tillbaka till Karlstad. Har följt din blogg under dessa inte så roliga år.

Nu hoppas jag bara på att du blir helt frisk. Du har gått igenom så mycket så nu måste det vända till det bättre. Kämpa på!!



Kramis/Åsa

skriven

Kommentera inlägget här :