Taking MY LIFE in my hands!



Ditt liv i dina händer är berättelsen om en kvinna som bestämde sig för att
besegra sin bröstcancer. När den brittiska geologiprofessorn Jane Plant stod i
badrummet efter en lång arbetsdag såg hon sig i spegeln och upptäckte en liten
knöl under huden i det ena bröstet.

Hon opererades och strålbehandlades men fick flera återfall. Hon beslutade sig då för att
lära sig så mycket som möjligt om sjukdomen. Detta ledde till att hon lade om sin kost –
inga mjölkprodukter.

Hennes läkare var skeptisk, men en stor tumör på halsen gick tillbaka på bara sex veckor.
Nu har det gått nästan tio år och hon är fortfarande frisk. Här delar hon med sig av sina
erfarenheter och ger mängder av råd om vad man kan göra för att förebygga bröstcancer
och prostatacancer. Det handlar inte bara om vad man ska äta utan över huvud taget om
stressfaktorer, livsstil och annat som påverkar vårt välbefinnande.

En väckarklocka, en bok som kan rädda liv.

Nu har jag lånat boken på bibblan och kommer att ta ställning till Janes egna sätt
att hantera sin bröstcancer. Jag måste hitta mitt sätt.
Det handlar om att minimera skadan nu när den kommit i repris.

Vad kan jag själv göra för att förbättra oddsen?

?
??
??????
Äta "Raw Food?
Skippa mjölkprodukter?
Äta superantioxidanter?
Äta sojaprodukter?
Bli vegan?
???
??
?
.
.


Ja, vad vet man?
Det handlar kanske om att
hitta något bra att använda sig av
som man själv är övertygad om.

Sedan kan man läsa sig tokig på nätet om
miljoners olika tips om hur man kan förebygga/bota
cancer med kostens hjälp.

Jag tror att kosten har stor betydelse och kroppen har
en enorm potential bara man ger den chansen att  hjälpa
till att läka sig själv i kombinatoin med skolmedicinen.

Får väl se vart detta landar när jag läst boken och ännu
en bok om Raw Food av Ulrika Davidsson

Jag vet att färgstarka frukter och grönt är bra. Broccoli,
blåbär, röda vinddruvor och oändligt mycket mer.

Kolhydrater är inte bra för någon i större mängd,
men det som kan vara bra att veta är att
cancerceller ÄLSKAR socker, så bort med det.

Körde LCHF metoden ett tag, men trillade
tillbaka till god pasta och annat gott
som innehåller det förrädiska
så nu är det dags igen.

Vad ska jag äta
för ATT
bli

F
R
I
S
K

?
?
?


Kom
gärna med tips
för det skadar ju inte i alla fall.
Cancernörden ska svältas ut har jag tänkt.
Kanske man ska börja basta varje dag, för cancerceller
gillar inte värme. Hmmmm.......röka ut eländet liksom..
???????????????????????????????????????????
??????????????????????????????????????
????????????????????????????????
??????????????????????
?????????????
???????
????
??
?
.

.
?
??
?????????
??????????????????????
????????????????????????????????????
??????????????????????????????????????????????
??????????????????????????????????????????????????????
Har fått tid till PET-kamera på Nuclear, Sahlgrenska nästa fredag, så
det är ännu en veckas olidlig väntan innan behandlingarna kommer igång.
Vidrigt att vänta, inbillar mig att cancern dansar Zumba i min kropp och
att monstret har spridit sig överallt, men pragmatisk som jag är för det
mesta så bestämmer jag mig för att inte spekulera i sånt som inte är
dokumenterat. Men nerverna sitter ändå utanpå hur mycket
man än
är pragmatiker  i vanliga fall. Och på natten dansar jävlarna
på bordet i mina drömmar. Låt det bli den 16.e fort!!!

Nä, nu ska jag inte grotta i det utan börja läsa på.
Kunskap ger makt och makt ger
möjligheten att
FÖRÄNDRA!

Puss

!!






Texten skulle likna julgranskulor...lite kul att "rita" samtidigt..hehe...


Den här stämmer så jäkla bra! ÄLSKAR Laleh!




Kommentarer :

#1: Kia (ängeln Simons mamma)

Hej Anne,följ enbart ditt hjärta vad som är bäst att äta och dricka.Det finns så enormt många tips hit och dit.Du får känna själv och det tror jag att du absolut klarar av.Vet bara det att min köttälskare till man "skippade" kött ett tag innan,under och efter behandlingarna.Han blev lite som en vegetarian.Idag när jag säger att vi ska äta vegetariskt säger han...det går bra bara jag får en köttbit till....knasboll.Känn efter så kommer du säkert in på rätt spår.Tänker på dej.Kramar Kia

skriven
#2: Anonym

KÄRLEK! är medicin....kanske låter pisslätt för mig som är "frisk" men jag tror att vår kropp påverkas av kärlek, vänner, ömhet. Självklart är det inte enda medicinen men ändå....Lahles låt hade jag som ringsignal i flera år. Den ger energi och har en "nerv". Läser dina rader som utrålar styrka men också Anne en oerhörd ovisshet. Please-säg till om jag kan bidra med något??? Typ mig själv, träffas, dra iväg, busa o skratta, gråta, leta sjöstjärnor, måla, kräkas ut ångest. Finns alltid även vår vänskap är rätt ny. Varm kram som räcker hela dan. Maria (i norr)

skriven
#3: Anne

Tack Kia och Maria!

Visst är kärlek medicin, håller med fullt ut.

Maria, du är en nyfunnen vän, men när vi träffades i somras för första gången så kändes det som att vi alltid känt varandra. Det var en häftig känsla.



Klart vi ska ses igen snart.

Puss & Kram till er båda som jag lärt känna via bloggandet. :-)

skriven
#4: Susanne

Jag brukar inte tipsa människor om vad man ska eller inte ska göra, det finns så många som gör det ändå. När du frågar om tips så vill jag ändå ge dig en hint om en bok.



Jag läste cancerepidemiologi i våras och väldigt många i klassen blev som man ofta kan bli när man dyker ner i sjukdomar smått hypokondriska. Precis som du så ofta pratar om så tror jag också oerhört mycket av våra hälsotillstånd kan påverkas av oss själva. Därmed absolut inte sagt att vi är "ansvariga" för alla sjukdomar vi får. Vi är ju inte heller ansvariga för allt som händer runtomkring oss som påverkar oss på mängder av vis. Jag hoppas du förstår hur jag menar.



I framtiden tror jag det kommer se helt annorlunda ut när det gäller vad vi själva kan göra. Idag känns det nästan som att man är rädd att ge rekommendationer kring exempelvis vad man kan tänka på med kosten kring cancer. Något som varit självklart att göra i andra länder i många år. Man är nog ofta rädd för att trampa människor på tårna.



Hur som helst så kom jag i kontakt med en bok under denna kursen som jag läste med en väldig iver. Anti-cancer, skriven av David Servan-Schriber, läkare som upptäckte en hjärntumör på sig själv av en slump när de höll på med en studie. Den behandlar väldigt mycket kring det som är vårt liv, hur vi kan hjälpa kroppen att bekämpa dessa idioter till celler som inte beter sig som de ska. En sak jag tyckte var väldigt bra är en kort, lättläst sammanfattning i mitten på boken om vad man kan göra själv för att hjälpa kroppen. Ofta kan man ju bli överväldigad av självhjälpsböcker om det känns som att man inte vet vilken ända man kan börja i... Han ger tydliga exempel, och säger mer eller mindre testa en sak. Se hur det fungerar för dig! Boken är fylld med referenser till vetenskapliga studier och känns väldigt välarbetad.



Svaren på vad som passar oss finns ju alltid i oss, jag hoppas du hittar varma svar på de svar du söker. Det här blev en lång kommentar, men jag har förstått att du verkligen tror på det här, och det gör jag med så jag ville verkligen beskriva den!



//Susanne

skriven
#5: Tuire

Med ditt jävlar anamma har du fått cancercellerna att ställa sig och darra av skräck i en vrå. Utnyttja det och utrota dom j_larna! Peppkram till dig!

skriven
#6: Martina

Vilken skit! Men jag håller med Tuire, du verkar så himla stark och jag hoppas med hela mitt hjärta att den jävla cancern skall försvinna för evigt. Lycka till med allt! Lev och njut med din älskling. KRAMAR

skriven
#7: ingrid Henriksen

Hej Anne- så trevlig - och långt du skrev " inne hos mig "- Det gjorde mig glad : )

Skönt detta- att vi ( tyvärr ) kan dela detta vi går igenom. Det känns härligt- så mycket mindre ensamt- när vi har varann här i blogvärlden.

Skönt att höra att Herceptinet inte ställer till med mycket besvär- om hjärtet inte får stryk då....

JA du - detta med att vibåda kände att vi var trötta- ock tyckte att det inte stod rätt till - men DEN känslan är det svårt att få läkaren att agera på. JAg håller med dig- nu kommer en tid - igen- då vi får ha koll på allt själv- jag vågar inte lita på läkaren fullt ut.... av erfarenhet.... Nu ska vi även fråga min onkolog om jag inte skulle ha en ultraljud av hjärtat innan herceptinbehandlingen- för det har han inte sagt någonting om....

Hoppas det blir bra- ditt möte med prästen ! Räknar med att du kanske berättar hur det går i din blog... ?

Jag går regelbundet til " min " psykolog- det är så skönt att få ventilera mina tankar. Det är ju inte mycket hon får sagt i den timmen jag sitter där.....hehe- men just det att få kunna bolla sina tankar intenst i en timme känns skönt. Hoppas prästen kan ge dig samma känsla.

Så får vi kämpa på- vi vet ju precis hur man ska göra, kan man säga !

Jag har haft det mycket bättre sista veckan- så - även om jag har varit trötttttt- så har jag varit mycket ute på stan, shoppat julklappar, lunchat hit och dit- och i helgen hade vi trevlig middagsgjester. Härlig !

Lycka till - och vi hörs : )

skriven
#8: Anonym

Glömde säga......

Har den boken du skriver om oxå- men har inte läst den.... Fick den " förra gången " - i 2009.

Men jag har läst " anticancer- a new way of life " vilken jag tyckte mycket om. Handlar ju om det samma.

Jag har varit mycket upptagen av det du beskriver iditt inlägg- förstod ettervart att för mig funkar " lagom av allt " bäst. VIl jag följa det som står i böckerna till punkt och pricka- blir resultatet att jag inte klarar att göra ett dugg av det jag borde. Och blir sittande med dårlig samvittighet....

Sedan jag fick min cancer igen nu i oktober- har jag varit igenom två operationer, en mycoplasmainfektion, en urinvägsinfektion...... - så nu har jag inte alls ätit som " vi borde ". Hoppas jag får ork att leva mer hälsosamt nu under kurerna- ehhhh- tror jag på det själv ?

Anyway - ville säga att jag ju delar precis samma tankar och funderingar kring detta att leva så cancern inte " får mer ben att gå på "-

Puss o kram

skriven
#9: Anonym

Glömde säga......

Har den boken du skriver om oxå- men har inte läst den.... Fick den " förra gången " - i 2009.

Men jag har läst " anticancer- a new way of life " vilken jag tyckte mycket om. Handlar ju om det samma.

Jag har varit mycket upptagen av det du beskriver iditt inlägg- förstod ettervart att för mig funkar " lagom av allt " bäst. VIl jag följa det som står i böckerna till punkt och pricka- blir resultatet att jag inte klarar att göra ett dugg av det jag borde. Och blir sittande med dårlig samvittighet....

Sedan jag fick min cancer igen nu i oktober- har jag varit igenom två operationer, en mycoplasmainfektion, en urinvägsinfektion...... - så nu har jag inte alls ätit som " vi borde ". Hoppas jag får ork att leva mer hälsosamt nu under kurerna- ehhhh- tror jag på det själv ?

Anyway - ville säga att jag ju delar precis samma tankar och funderingar kring detta att leva så cancern inte " får mer ben att gå på "-

Puss o kram

skriven
#10: Anne

Märkligt när du säger det....jag hade åxo en mycoplasma infektion i 6 veckor i höst innan den gav med sig...hmmm...Vi får följa varandra helt enkelt och PEPPA!



Jag lever väldigt normalt än så länge och det är skönt, men samtidigt är oron över vad som händer i kroppen svår att hantera, men det ska gå det med tack vare min underbara älskling som finns där i vått och torrt.

Är ju inte så van vid att någon "tar hand om mig", men det känns såååååå bra!



Nästa vecka börjar behandlingsrallyt och en massa nya prover...



Nä, nu ska här lagas fisksoppa.

Kram så länge!

skriven
#11: anneli

Det här med cancer är bara otur,min pappa fick cancer 2003,sarkom,en tumör som växte från muskeln i höften upp i kroppen runt kroppspulsådern,fanns inget att göra,han hade varit en renlevnadsmänniska hela livet,tränat jämt,men så är det:)

skriven
#12: Jessica

Hej igen Anne!

Vilken härlig människa du är! Eftersom du frågar så delar jag med mig av de insikter jag fått de senaste 1.5 åren då detta med kostens betydelse varit mitt stora intresse. Somliga väljer Raw Food, andra väljer lagad mat. Det som jag hittat som är gemensamt för de som vill ge sin cancer en match är att de slutar med animaliskt protein. Animaliskt protein innehåller ett hormon: IGF-1 som får cancerceller att växa. Jag tipsade om detta i ett annat inlägg men här kommer det igen: Se filmen Forks Over Knives. Den är gjord av kardiologer, onkologer och forskare som tröttnat på att man struntar i möjliga orsaker till cancer och hjärtsjukdomar. Samtliga förordar att man utesluter allt animaliskt protein ur sin kost. http://www.forksoverknives.com/

Varma hälsningar

Jessica

skriven

Kommentera inlägget här :