Augusti....augusti....augusti du varma sköna,
de varma ljumma soliga dagarna vi fått,
mörkret som sänker sig över åkrar och vatten,
det tysta stjärnklara, inte ett knyst av ljud.
Tystnaden i mörkret,
det kolsvarta mörkret,
inga gatulyktor som stör,
natten får vara naturlig,
utan ett enda ljud,
naturen sover och bladen i träden är stilla,
Tystnaden är vacker, den tar plats,
den får ta plats mellan vaken och vila,
tiden står stilla, allt har sin stilla ro
Hör någon enstaka brunstig rådjursbock
dess klagande bröl i ensamhet
Står ute i det svarta, i stillheten
stjärnor och satelliter samsas om utrymmet
Karlavagnen syns tydligt
och miljoner stjärnor till
Vad finns därute?
Är vi dom enda
är vi dom som är udda
eller är vi helt enkelt unika?
Finns det något mer
eller är detta paradiset
det som borde vara
det som ingen förstått
att ta till vara
För just i detta nu känns
vår planet som en stor gåva
som vi fått att vårda
ta hand om och krama
att leva sida vid sida
med alla djur som finns här omkring
de bor här, lever i harmoni
och jag lever med dom
Fåglarna som blivit oss kära vänner
nötskrikan, ärlorna, nötväckorna
hoppandes i träden här intill
de är inte rädda, de gör det dom ska
rovfågeln som jagar en liten sparv
flyger in i skogen för dagens fång mat
trollsländor och fjärilar som dansar
dricker nektar ur mogen lavendel
alldeles intill och jag får
den stora ynnesten
att få finnas till
Det känns större och viktigare
än jag någonsin tidigare trott
att ha tystnad utan brus
att se och uppleva
djurens liv
LIV
det som bara ÄR
de äter, parar sig
får ungar
äter igen och parar sig
de gör inte så mycket mer
än att bara finnas till
Ta till vara ditt liv
ta en tyst minut
och känn den glädjen
att bara få finnas till.
Kommentarer :
#2:
Kia (ängeln Simons mamma)
NJUT så mycket du kan och orkar kära Anne.Kram Kia
#3:
Jonna
Hej Anne, följde vackra Madeleines blogg innan o sedan din. Känner inte er men blir så otroligt berörd. DU är en otrolig kvinna/mamma/förebild. Jag beundrar dej enormt mycke! Massa kramar
#4:
Elisabet Roslund
Kraaam fina du!
Anne, Så fina tänkvärda ord. Jag känner att du "lever" mer än de flesta. Du tar verkligen vara på dagarna, vilket man annars tar så för givna. Kram, kram / Frida
skriven