Tack goa fina Kia för fantastiska blommor!....

Man blir ju alldeles varm i hjärtat !
 
Kung Bore har äntligen anlänt. Och ut på stan måste man ibland oavsett väder, så först fick jag
skotta mig ut från loftgången, därefter skotta fram garagedörren, försöka få upp låset
till garagedörren som alltid krånglar i frostttider. Baxade ut bilen efter många om och men,
och kände mig nöjd. Tur man är van vid att klä sig varmt och lager på lager när vintern kommer.
 
Jag är uppvuxen i Luleå så detta är ingenting, det handlar bara om att ha de rätta grejjerna.
Lager på lager i klädväg, bra vandringskängor, rejäl mössa och varma vantar, så klarar man
sig utmärkt. En spade i bilen och en plog för att skotta infarter och småvägar runt hus och annat.
 
Jag gillar när det är krispigt och kallt, när det knastrar så där skönt under fötterna och när man
blir varm av att skotta snö. Kinderna blir härligt varma och rosigt friska och röda.
 
 
Två dagar har jag hållt mig inne när snön yrt utanför husknuten och jag har känt mig lite
ensam och uttråkad, då min älskling jobbat i Hamburg några dagar och jag har hållt mig
långt från förkylningar, kräksjukor och småbarn.
 
Så idag kände jag att, nu ska jag UT om det så är snöstorm! Orkar inte uggla inne, man blir ju
galen och på stan träffar man alltid folk att växla några ord med, vilket jag gjorde idag och då
fick jag lite energi och glädje inombords. Köpte en hissgardin till köket o. annat smått.
 
Det är ju inte så att jag rullar tummarna direkt, har fullt upp med mitt kreativa, men att ha
arbetskamrater att tjôta med är något jag saknar emellanåt eftersom jag är en social och
levnadsglad person....men nu är det som det är....i juletider kan det kännas lite extra tufft
då jag inte kan vara med på julbord med kollegor, glöggpartyn och annat skoj som händer,
(p ga infektionsrisken)...men vad är väl en bal på slottet.....
 
..... ;-)
 
Och vad händer när jag kom hem från stan......det ringer på dörren och där står ett blombud.
Just idag har jag fått blommor, vackra vita och gröna, precis sådana som jag älskar,
vita ranunkel och vita rosor...snöboll kallas den. Passar bra en sådan dag som denna.
 
Tusen underbara kramar till dig Kia som skickat den till mig. Det värmer så oerhört rakt in
i hjärteroten. Tack fina du! Klart att vi ska försöka få till en träff, du, jag och Elisbet i Malmö.
Det vore något. Vi får planera in en Göteborgsresa tycker jag efter jul, äta gott och prata.
 
Vackra blomster jag fått av Kia idag. Bilden är inte rättvis då det är mörkt nu, men den är jättesöt!
 
Och strax efter att jag satt blommorna i vas så plingar det till i min telefon.
Då har Maria i Skellefteå messat värdens goaste finaste vinterbild och ett långt meddelande,
innehållande mycket kloka fina ord och jag blir återigen glad och alldeles varm i hjärtat av alla
omtankar och hejjarop. Mia har jag bara träffat en gång men det känns om vi alltid känta varandra
och henne har jag lärt känna via bloggen precis som Kia och Elisabet i Malmö.
Jag och Maria ska träffas efter jul i Stockholm och busa oss ordentligt!
 
Visst är det märkligt att man kan känna så mycket för människor på håll trots att man inte ens
träffats eller kanske bara träffats en enda gång.
 
Vi gör alla avtryck på varandra och det är fint, oerhört fint och sammanlänkande.
Det ger hopp, och kärleken räcker till så många männsikor, den tar aldrig slut.
 
Hittade en vacker vinterdikt på nätet som jag vill dela med mig av.

Som gnistrande kristaller

från en vit och frusen värld

små snöflingor som faller och lägger

sig dunlätt på markens alla träd.

Ifrån kung Bore det kommer bud

att Moder Jord nu klär sig i vinterskrud

 

Över trädens snötyngda grenar

har månen kastat ut sin silverglans

allt mellan trädstubbar och gråa stenar

träder älvorna sin midvinterdans.

En iskall vind som sveper över skogen

den tar en genväg över äng och gärden

där frosten lagts till ro på den kvarglömda höstsäden.

Jag huttrar till, det biter i mitt skinn

Mina steg blir allt raskare, jag vill fort i stugvärmen in.

 

Därute dröjer sig vinternatten ännu kvar

och himlen visar upp sin bästa vy

av alla vackra stjärnor som den har.

Det dröjer ännu någon timma

innan morgonrodnad gryr

än ser jag snökristaller glimma

över åkerteg och myr.

Av Karin H

 Nu ska jag plumsa ut i snön igen och tvättstugan kallar, ingen återvändo,

på med dunjacka á la Kung Bore :-)

 

 
 

Kommentarer :

#1: Kia(ängeln Simons mamma)

Hej Anne,jag blir glad när du blev glad.Du ska nu vara extra försiktig i juletider.Mycket förkylningar och kräksjukor mm.mm.Efter alla jul och nyårs helger får du först planera in ett möte med Maria därefter behövs nog lite andpaus innan du träffar övriga.Vi bor ju inte långt ifrån varandra.6 mil eller liknande.På nyårsdagen åker jag och mannen till Dubai,ska bli en upplevelse.Njut av din Snöbolls bukett och var rädd om dej.Kram Kia

skriven

Kommentera inlägget här :