Levaidag

Snart 3 dagar kvar till lördag den 28:e juli!
En helt vanlig semesterdag för de flesta, men för min dotter Christine
och hennes blivande man Jonas är det en stor dag, den största av dom alla.

Den största dagen i ett älskande pars liv...deras efterlängtade bröllop,
det som är planerat sedan länge, det som var avlägset bara för några månader sedan,
det som de allra flesta drömmer om...i nöd och lust, i glädje men även i svåra stunder,
när det är motigt, när det skaver, när vardagen är så mycket vardag så man undrar,
ska det vara så här, blir det inte mer än så här...vardagspussel, lite gnabb om vem som
ska städa den smutsiga toaletten eller vem som tar tvätten eller lagar den alltid så
återigenkommande middagen när man är trött efter jobbet.

Omsorgerna om varandra är viktigt, oerhört viktigt, det behöver inte vara stora saker,
men ack så svårt när fantasin tryter och man bara vill att älsklingen trollar fram den
vardagliga middagen eller byter kattsanden när man inte orkar just den dagen.

Äktenskapet är en resa i tålamod,
en resa i att ta hänsyn,
en resa i att våga lyssna lite extra
när man egentligen inte orkar
just den dagen när allt gått snett.


När tålamodet tryter...ta en promenad, det hjälper...

Att stanna upp, att ta till vara,
att våga säga nej, det här är inte okej,
jag älskar dig inte mindre för det,
våga vara tydlig,
våga säga det som är obehagligt,
för det är inte obetydligt.

Våga vara lite skaviga mot varandra,
för kärlek i passion är en sak,
den går över, det hör till sakens natur,
ha tålamodet att vänta in den djupare kärleken,
den kommer, jag lovar om ni låter livet ha sin gång.
Om ni har tålamod att vänta in solen när det regnar,
för ni vet att solen alltid finns där bakom,
men regnet och åskan behöver också få ha sin plats,
jag tror det kallas "att rensa luften".



Du kan inte läsa den andres tankar
hur mycket du än älskar,
så var tydlig utan att använda negationer,
känn in din älskades känslor
och ge det du känner inne i dig.

Det är inte farligt att känna och visa vad du känner,
men gör det med respekt.

Att säga JA till varandra är stort, oerhört stort,
det förpliktigar, det gör er till VI på riktigt,
men det innebär också att utrymmet för JAG ska finnas.

Luften mellan Jag och Vi är livsviktigt.
Glöm aldrig dig själv, dina egna behov och intressen,
men ta med att VI ÄR ETT TEAM, livskamrater som pratar,
resonerar med syre mellan jaget och viet,
för ni blir livskamrater, ett fint ord, livskamrater!
Ni följs åt, ni är där för varandra,
ni både skaver och älskar,
i NÖD och LUST.


Ja...i nöd och lust var det...

Samla på UPPLEVELSER tillsammans, stora som små,
för det är upplevelserna ni minns för alltid.
Så lova mig att uppleva så mycket ni kan,
inte bara på semestern några veckor på året,
utan det som är här och nu, det ni gör i denna dag,
en lyxig omelett på lördag morgon att vakna till,
eller en utflykt med frukostkorg till Djurgården,
en liten diktlapp på kylskåpet, ja vad som helst,
...ja till och med ett "JAG ÄLSKAR DIG PUSS" med morgonadedräkt!

Man får liksom ta även det...för det är ju ändå i nöd och lust!

Älskar dig mitt hjärtebarn Christine och jag älskar dig Jonas,
min dotters blivande man som jag tycker så mycket om,
det säger jag från mitt hjärta,
jag är så glad att ni två har valt varandra.




ALL KÄRLEK TILL ER!
Önskar er all lycka på lördag och er gemensamma framtid.
.......
På min checklista står skrivet...en hög med näsdukar,
för glädjetårarna kommer att flöda,
för er två och lyckan och kärleken.

<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3