Men vad är det för en fråga?
Klart man blir friskare på sjukhus, där hjälper dom ju folk,
det är ju liksom det som är grejen med sjukhus...
Nej skulle jag vilja påstå, och ja samtidigt....och kanske....
Nu har hon blivit snurrig.....
Jag ska förklara....
I torsdags kväll var jag med väninnorna på Koberg slott på deras stora julmarknad.
Vi hade supermysigt, åt gott efteråt och skrattade massor hos en väninna som bor i närheten.
Vi provade alkoholfria drycker som Ann-Louise Friberg från Föreningen Fruktdrycker presenterade
för oss och denna gång blev det alkoholfria glöggsorter och små drinktips, både kalla och varma.
Se deras hemsida för braiga tips; http://fruktdrycker.se/
Denna provning passade mig perfekt eftersom jag inte dricker alkohol under min cellgiftsbehandling.
Nåväl, jag satt där och frös, blev allt hängigare och tröttare, men tänkte att det var en lång och trevlig
kväll. Väl hemma 00,30 så kraschade jag i säng, orkade inte ens borsta tänderna eller tvätta av mig
sminket. Efter en stund i sängen drog jag till mig andra täcket intill och hackade tänder,
Då förstod jag att tempen var nog bra att ta....så...jag hade 39,2 C...INTE BRA!
Svalde 1g panodil och drack mycket vatten, tänkte att; Nä, ingen idé att åka till akuten mitt i natten,
de gör ändå inget och onkologen är stängt så bättre att vänta till morgonen.
Sagt och gjort, kl 07,30 ringde jag min sköterska på onkologen, förklarade läget och hon blev arg
på mig och frågade varför jag inte åkt in omgående!
När man får cytostatika får man inte ha över 38C i temp för då kan det vara en infektion och den
måste då tas ner direkt med mediciner.
Min man körde mig till akuten och vi fick hjälp direkt. In på avdelnig och en massa provtagningar.
Det ironiska i kråksången var att jag hamnade i Maddes gamla rum som hon legat i under två
månader när hon var sjuk. Många jobbiga minnen som flög förbi den dagen. Det blev en natt där
och jag hann få penicillin intravenöst ett par doser innan de bestämde att jag ska föras över
från NÄL till Uddevalla sjukhus där man har bröstpatienterna.
Jaha, men jag ska väl hem på måndag....ska jag transporteras dit för det? Jäpp, rätt tant på
rätt plats liksom...bara att lyda, där har man inga mandat direkt...
Väl i Uddevalla som ju är välbekant för mig eftersom jag får mina behandlingar där, så var det bara
att installera mig i ett likadant rum med dubbla dörrar och egen toalett, same same, men
kostnaden flyttad till annat sjukhus. Samma vård, samma provtagningar kl 06 på morgonen och
penicillininjektioner 3ggr/dag, men en stor skillnad...jag hade hamnat i "Ryska rummet" som jag
genast döpte rummet till. Isolering innebär ju just det, inga besök endast fåtal sköterskor och
en TV att glo på. Nu hade jag stickning med mig och lite böcker. Vet ju att vara förberedd numera.
När jag började bli lite piggare och såg rummet på ett nytt sätt så insåg jag armodet över dessa stackars
väggar. Blekgula utan en enda väggprydnad, gardiner som man inte direkt blev glad av och möbler
som sett sina bättre dagar en gång på 70-talet. En ful hård stol och en fåtölj där armstöden lossnat.
Man skulle kunna kalla rummet för deprimerande. En stackars övervintrad sönderstucken anslagstavla
var det enda de hängt på väggen med några slarvigt hängande lappar; "Välkommen till avd 3"...
Skojar de med mig? Veckans lunchschema kan ju verka kul på pappret men sannerligen inte i verkligheten.
Den smakar verkligen INGENTING, inte ens pannkakorna är goda...hur lyckas dom?
När personalen frågar, "smakade det gott?" och jag svarar ärligt, "Nej det smakade absolut ingenting,
totalt smaklös mat, inte ens köttbullar med mos är gott här", så blir de lite ställda och lommar iväg.
Eftersom jag inte ens kunde gå ut i korridoren så blev detta en celliknande känsla, jag får
inte gå ut, jag är fjättrad till detta öststatsliknande rum, hur länge?????
Mina värden var urdåliga när jag kom in. Neutrofila, den delen i vita blodkroppar som reglerar
infektionskänsligheten låg på 0,17 och om man har under 0,5 så blir man skyddsisolerad,
så det var allvarligare än jag förstod från början. Normalvärdet ligger på mellan 4-11.
Mina öronsnibbar blödde och varade efter att haft på mig örhängen kvällen innan och
nagelbanden blödde, och näsblod när jag snöt mig. Ett litet sår eller bacill för friska är en baggis,
men har man låga vita och är cancersjuk så kan det innebära livsfara. Så stark penicillin är det enda
som kan få bort infektionen när den väl satt sig...förhoppningsvis....?
Jag kände mig verkligen sjuk och ynklig där jag låg och bara dagarna innan hade jag varit som alla
andra. Umgåtts med vänner och hittat på roliga saker. Man är så oerhört skör och det kan gå på
ett ögonblick att bli jättesjuk. När jag såg mig i spegeln var jag svullen och röd runt ögonen,
hyn gråblek och livsgnsitan väldigt långt borta. Inte gjorde miljön mig piggare direkt, sarare
tvärtom. Sticken gjorde ont för jag har skira vener och plåstren de ryckte bort brände hårdare
än någon annan gång, tårarna trillade och jag kände sådan vanmakt. ska jag bli sjukare nu?
Så idag när läkaren kom bad jag att få åka hem med tabletter istället, inte en timma till där.
Och jag fick åka om jag håller mig borta från stora folksamlingar, barn och snörvlande
människor. Nemas problemas, bara jag får komma till mitt eget hem, där jag kan gå mellan
rummen och göra det jag vill, äta min egen mat, och vila ögonen på fina tavlor på väggen.
Mor och far hämtade mig i ösregnet och jag var såååå glad. YES äntligen ut från ett hus
som verkligen gör skäl för namnet SJUKhus...man blir sjukare, i alla fall själsligt.
Kroppsligt blev jag ju bättre, men mentalt och själsligt blev jag sämre för var dag.
Så jag vill påstå att man blir både friskare och sjukare på samma gång.
När jag såg mig själv i spegeln hemma så var ögonen pigga, det röda runt ögonen borta
och hyn kändes finare. Jag har lyssnat på musik, sjungit och varit glad idag, trots att jag
ännu är sjuk, men det friska har fått ta över i själen så att jag reparerar mig fortare.
Så frågan är, vad gör ni alla politiker med vården? det handlar inte bara om grundvård,
utan till lika stor del hur interiören ser ut på vissa sjukhus.
Jag är van vid från cytostatikaavd. där det är dagvård att där är det trevligt, och allt är iordning,
tavlor på väggarna och tidnigar att läsa.Men på en vårdavdelning där man kanske ligger i veckor,
...nada! Meningen är nog att patienterna ska vilja åka hem så fort de kommit så blir det inga
långa vårdtider.
Eftersom jag är på krigsstigen så förstår ni att jag är på bättringsvägen,
och jag gillar ju att vara lite skavig ibland. Man ska inte behöva vara så j..vla tacksam jämt!
Så jag lämnade ett meddelande innan jag åkte hem
Protest med läppstift är alltid roligt...vågade inte srkiva direkt på väggen...haha...
Tänk på att man vet aldrig var man hamnar...ena stunden mys i slott,
nästa stund i en "isoleringscell"....
Nä, nu ska jag mysa med älskling.
Tjoföjt!
Å jag känner så väl igen den känslan. Känns lite märkligt faktiskt. I förra veckan så var jag på Uddevalla sjukhus och fundera just på ordet sjuk..hus. Varför heter det så? Friskhus skulle kännas mer konstruktivt. Någonstans man kommer för att försöka bli frisk eller iallafall må bättre för stunden.
skrivenJag är uppväxt i en stad där vi har en lasarett, för mig känns inte det lika värdeladdat negativt. Jag vet inte, kanske bara en lek med ord det där.
Dessa rum och lokaler som är slitna för både patienter, anhöriga och personal. Det är absurt, speciellt när det finns forskning som tydligt pekar på vikten av miljön omkring och dess betydelse för läkning mindre krav på smärtlindring etc. Patienter som har ett träd utan för fönstret har i studier visat på dessa saker. Helt utan biverkningar, det borde vara självklart att man använde sig av det kan jag känna.
Visst du att man genom biblioteket i Uddevalla kan låna konst till sitt rum när man är inneliggande? De har en pärm som man får bläddra i och så kan man få låna den till rummet just för att liva upp miljön. Tyvärr har de inte den servicen på NÄL, men inte dumt för de som kan nyttja det i Uddevalla.
Hoppas de dumma bacillerna ger sig snart!