Att vara kreativ är för mig som att gå in i en annan inre värld där det vardagliga
livet stängs ute, där tankarna försvinner till ett nästintill diffust töcken.
En del mediterar och håller på med yoga eller springer, men jag virkar, stickar
och pysslar med en massa annat som bara måste ut, annars mår jag inte bra.
Ibland ser jag något på stan, tja så sent som iförrgår när jag och dotter var inne i en
butik med stickade plagg........MÅSTE...STICKA....DEN...en 80-tals inspirierad
mohairtröja och lätt att sticka utan mönster, men först ska jag ju göra klart mina andra
projekt innan jag kan börja på något annat.
Alpacafåren är bland det sötaste jag sett :-)
Filten till Christine o Jonas var sommarens projekt, ett litet spontanryck som började
med att jag fick några garnnystan av min svägerska i vackra lavendelfärgade alpacagarner.
Virkade några mormorsrutor och kunde inte sluta, så jag köpte fler, och fler.
Resultatet blev en filt som jag själv tycker mycket om. den bor nu hos min dotter.
Kameran i telefonen ger lite rosablänk, men det går väl att se ändå vad det är...
Det är bara att sätta igång med nästa "nästan-klart-projekt" för jag är kattvakt hos dotter då
de är på bröllopsresa, så jag myser med Pip som måste passas 24/7. Pissen har varit
opererad efter en trafikolycka då en bil körde över henne, så vi myser hela dagarna.
Och ikväll kommer älskling, ska bli så mysigt. Imorgon blir det träff med syster och
hennes familj. En jobbig dag 15/9. Imorgon är det 4 år sedan Madde flög iväg.
Skönt att inte vara hemma då och härligt att vara med kärleken och mina syskon i Sthlm
Det blir nog en och annan utställning också.
Men viktigast av allt denna helgen är att Pip får vård och kärlek. Hon har strut
på huvudet för att inte slicka på operationssåret.
Hej Anne!
skrivenDet är ett tag sedan jag var inne och läste i din blogg. Har haft svårt att nå den. Nu har jag dock läst ifatt den och tänker "hur mycket energi och fantasi har du egentligen" Du kan verkligen hitta det fina i allt. Så vackert och genomtänkt alla dina konstverk är, Hur går det med tavelmålningen?
Jag tänker på dig och fortfarande väntar jag på vår vinkväll. Den ska komma!
Varmaste Kram/Elisabet