Vila, vila, vila och sedan konsert...

Den sista tiden har varit extremt tröttsamt, för jag har sovit mer än jag varit vaken.
Tröttheten har kommit smygande, nästan så man till slut inte reflekterar över det,
utan tänker att det är det normala.
 
Men det är ju inte normalt att somna så fort man sätter sig i en soffa eller
varhelst det finns en skön sittplats.
 
Cellgiftsbiverkningarna har kommit som ett brev på posten och jag har nog
varit ganska trotsig mot tröttheten ganska länge, men nu går det inte längre.
 
Igår fick jag mig en läxa. Tidigt på morgonen vid 5-tiden fick jag ett starkt och
obehagligt tryck för bröstet och på förmiddagen åkte jag till vårdcentralen för att
ta EKG vilket min sköterska på onkologen rekommenderade mig att göra.
 
Herceptinet som jag nu fått i flera år är inte snällt mot hjärtat så det var bäst att
göra som sköterskan säger. EKG togs och jag fick träffa en läkare på VC.
 
Han ville inte chansa så jag blev direkt remitterad till akuten för ytterligare
undersökningar och blodprovstagningar.
 
Det sista stället jag vill hamna på, tänkte jag. Där blir man ju sjuk!
Där florerar allt från influensor till kräksjuka så jag var extremt nojjig när jag kom dit.
 
Jag ville genast ha eget rum att vänta i och det fick jag. Därefter kom den ena
sköterskan efter den andra in. En äldre rutinerad sköterska stack in en pvk i armen
snabbt och lätt,  och en annan tog ett nytt EKG och en tredje kom in och frågade hur
jag mådde och så höll det på. Jag räknade till att 6 olika sköterskor var inne under min
vistelse där.
 
En urgullig ganska  ung läkare undersökte mig och han var verkligen rar och med ett
stort hjärta. Han var av utländsk bakgrund och bröt lite, men i dessa tider då många
klankar på att vi har för många invandrare i Sverige så måste ja säga en sak.
Många inom sjukvården däribland läkare som har utländsk bakgrund som jag mött har
många gånger haft en stor medmänsklig attityd och de stannar till, lyssnar, har empati.
Fler sådana behövs i vården. Denna läkare pratade om familjen och dess betydelse.
 
Vi hade ett intressant samtal samtidigt som han lyssnade på mitt hjärta och lungor.
Innan han gick frågade han mig om jag vill ha kaffe. Vilken annan läkare frågar det?
Jag blev jätteglad! Han bad mig ringa på klockan så att en uska kunde ge mig kaffe.
 
Uskan kom och frågade även om jag ville ha en smörgås, vilket jag inte ville ha med
tanke på hur mycket bakterier som kan följa med den mackan.....
 
Sedan kom ytterligare en läkare på kirurgsidan för att kolla mitt hjärta igen!
Tusen och åter tusen  frågor och jag kände att de tar mig på allvar i alla fall.
 
Jag låg där i 4 timmar, slumrade mellan provtagningar och samtal.
Kirurgläkaren hade hosta och hostade rakt ut! Jag blev irriterad och sa till honom
att jag är väldigt infektionskänslig, så jag skulle uppskatta om han hostar i
armvecket, vilket han ändå inte gjorde. Han hostade i handen.
Oerhört nonchalant! Han såg på mina prover att de vita ligger på 1,9 vilket
innebär att jag kan bli sjuk av minsta lilla.
 
(Referensvärde för vuxna över 16 år är på 4,0-10,0 x 109 vita blodkroppar/liter.)
 
Jag kände att är det någonstans jag kommer att bli sjuk så är det på sjukhuset.
Har ändå hittills lyckats hålla mig undan influensor och annat jox.
 
En av sköterskorna berättade för mig att två patienter hade kommit till akuten
förra veckan med vinterkräksjuka och spytt rakt på golvet i väntrummet!!!
Har man kräksjuka så ska man hålla sig hemma!
 
Ja, vad säger man?
 
Hygienen ska vi inte tala om. Jag såg inte att en enda sköterska spritade
händerna varken när de kom in till mig eller när de gick ut! Jo, kanske den
första som satte pvkn, men jag är osäker...
 
Ska det vara så i svensk sjukvård att handhygienen är så undermålig.
Nu kan det ju hända att de spritar händerna utanför, vad vet jag, men jag
är van vid från Uddevalla att de spritar händer hela tiden.
 
Jag var på akuten på NÄL, så nu får de sig en offentlig känga!
NÄL har stora problem, det är känt, men att inte sköta hygienen och hosta
när det kommer in patienter som är svårt sjuka, det är oacceptabelt!
 
Jag gör allt jag kan i vardagen för att undvika smittor och är mycket för mig själv.
Det räcker väl tillräckligt att bli straffad dubbelt. Först att vara sjuk i cancer,
sedan att inte kunna umgås med alla man vill bara för att de råkar vara förkylda.
 
Då kräver jag att en läkare åtminstånde kan ha det hyfset att inte hosta rakt ut!
 
På vårdcentralen är de toppen, där vet de att jag inte ska sitta ute bland andra,
så jag får gå rakt in i provtagningen och väntar eller så får jag ett rum att vänta i.
 
NÄL är det sista stället jag vill hamna på om jag blir sjuk.
Där städas det inte tillräckligt väl och är någon städare är sjuk så blir det inget städ.
Jag har hört detta från säkra källor!
 
Janne Josefsson kanske skulle ta och göra en uppdrag granskning hur det står
till på det sjukhuset egentligen och hur dåligt personalen mår.
Det känns som att det onormala har blivit normalt på NÄL.
Personalen orkar inte bry sig längre för de är så slutkörda och patienterna får lida.
 
Jag tror att det är en stor brist i ledningen och hur de sköter ekonomin.
Biblioteket ska läggas ner på NÄL. Mig veterligen är bibliotek något som
finns på alla sjukhus.
En del har t om bokvagnar som de går runt avdelningarna med.
 
Varför fungerar det inte på NÄL helt plötsligt? Spara pengar...jojo, till förmån för vaddå?
I Uddevalla finns ett bra bibliotek i alla fall....än så länge.
 
Vi lägger våra skattepengar på detta och jag bara undrar vart alla pengarna går???
 
Nåväl, nog om detta.
Slutkontentan av mitt besök var att det inte var något fel på mitt hjärta tack och lov.
 
Väl hemma somnade jag i soffan och sov i 3 timmar innan jag åkte till kärleken,
stekte pannkakor och fortsatte att sova på hans soffa......så ser det ut nu.
 
Nu har jag sovit tillräckligt för denna gång.
 
Ikväll ska vi går på konsert med goda vänner. Det ska bli riktigt kul.
Först middag ute och därefter First Aid Kit.
 
Och Nej, jag lär inte bli mer sjuk ikväll, än den risken jag tog på sjukhuset igår.
 
 
 

Kommentarer :

#1: Karin Rydberg

Hej,
Råkade tursamt in här på din blogg ikväll. Fantastiskt bra o fin beskrivning av vård o tankar kring den. Har själv en reumatisk lynnig sjukdom o valsat runt i vården i många år. Förutom primärvården, på Uddevalla, NÄL, Lundby sjukhus i Göteborg o Mölndals sjukhus m fl. Bland de bästa läkarna är de med invandrarbakgrund, särskilt i mitt fall de iranska. De är så empatiska o fina på många sätt o skickliga!
Hälsn Karin

Svar: Visst är det så Karin, och jag tror på mångfald. Vi lär oss att se på saker ur andra synvinklar än våra egna. Hur många gånger har vi inte "så-har-vi-alltid-gjort-tankar"... :-)
Pysseltokig optimist

skriven
#2: Susanne

Finns så mycket jag skulle vilja säga. Tyvärr finns inte orden riktigt. Jag tycker du är stark som står upp för dig och säger ifrån när inte vårdpersonal har vanligt hyfs. De borde verkligen ta hänsyn...

Hoppas du kan få lite kraft av solens strålar så trötthetsmolnen lättar lite!

Tyvärr planerar de att lägga ned båda biblioteken, även i Uddevalla. Tror att få människor förstår hur mycket de biblioteken betyder för människor. Hoppas människor reagerar innan de är för sent. Sjukhusledning tror att ett e-bibliotek kan fylla alla behov som biblioteket gör idag. Jag blir ledsen, böcker är fantastiska och bibliotekarierna är alltid så hjälpsamma.

NU-sjukvården ligger riktigt dåligt till inom många områden. Städning är ett, sjukhuspersonalens hälsa är en annan. Enligt Institutet för stressmedicin så är NU-sjukvården den enhet inom VG-regionen som har personal som mår sämst. Å tyvärr har det sett ut så i många år nu utan att någon gör något. Jag förstår att du vill hålla dig borta från NÄL, det verkar personalen snart också vilja göra :-(.

Svar: Ja, man kan ju undra om det handlar om dåligt ledarskap som genomsyrar hela verksamheten....en granskning vore på sin plats eftersom det pågått så länge. De antällda kan sällan klaga för man sågar inte den gren som föder en.men jag som patient ska kunna kräva god vård utan att behöva riskera hälsan när man stiger in i ett sjukhus. Tycker synd om personalen för de försöker nog så gott det går, sedan finns det även attitydproblem som behöver förändras inom landstinget och vården i stort, men det är nog en het potatis....
Pysseltokig optimist

skriven
#3: Emma

Hej!

Jag har följt din blogg länge (följde Madeleines) och håller alla tummar (om än de bara är två..) för att du ska få må bättre och hålla cancern i schack (givetvis vore såklart det bästa om den tog sitt pick och pack och flyttade)!

Det där med att hosta i armvecket verkar vara ett förstånd/hyfs som större delen av befolkningen saknar. Handlar om ren och skär uppfostran och framförallt lite folkvett. Det äckligaste är när någon 1) hostar rakt ut (vilket jag jämför med att jag skulle gå fram och slicka någon i ansiktet - oförskämt beteende som ingen vill behöva uppleva!) 2) hostar i handen (grädden på moset är ju när någon hostar i sig i handen - känner att det blir blött - och torkar av den antingen på andra handen eller på byxbenet..fräscht).

Min systerdotter på 5 år hostar alltid i armvecket - då ska väl en vuxen människa också klara av det?! Nu känner jag att jag gick bananas på hostningarna - men jag tycker det är så oförskämt. Och för mig som är frisk är det väl såklart ine hela världen om än det är mindre trevligt. Men för människor med nedsatt immunförsvar där en förkylning kan orsaka stor fara är det ju väldigt egoistiskt att hosta rakt ut. och att en läkare gjorde detta gör mig verkligen oroad! Hur ser hans hygien ut i övrigt funderar man ju på? Spritas det ordentligt innan operation t.ex. Nä, nu ska jag bromsa mig i mitt hostinlägg.

Önskar iaf dig en fortsatt trevlig torsdag!


Svar: Tack för ditt långa och engagerade svar! Älskar verkligen när jag får svar och det gör att jag orkar och vill fortsätta mitt bloggande. Att få svar från riktiga människor som har känslor och lite jävlar anamma, och det verkar du ha.Stor kram till dig!
/Anne
Pysseltokig optimist

skriven
#4: Lilli Martinsson

Hej min vän,
Ja det är tur att de finns, människor som du Anne, som vågar ryta till när det behövs..
Hur kan det ha blivit så med vården, att i livsnödvändig vård spara pengar? Vad har dom slösat bort våra skattepengar på? Det är ju VÅRA pengar dom förtroendevalda...hmm...ska hantera på bästa tänkbara sätt! Jag blir så arg, man blir frusterad!
Jag fick åka in sent en natt, trodde det va hjärtat, men det var ok, iaf låg jag, i korridoren på akutmott i nåt vitt linne tsm med cirka 10 andra..EN toalett hade vi att dela på, gubbar i sina "vita linnen" och kallingarna långt ner vid knäna vimsade runt, hela govlet var blött o kladdigt av urin, såå hemskt! HUR kan det få se ut se??? Undras på att sjukdomar sprids. Fy, det är mer än skamligt! Nu börjar jag hetsa upp mig...men det är bedrövligt!
Avslutar med en kramis till dig...

Svar: Ja sjukvården håller på att tappa all form av förnuft och stolthet, men vi får bråka vidare, det är våra skattepengar dom leker med!Tjingeling!
Pysseltokig optimist

skriven

Kommentera inlägget här :