Levaidag

Efter vistelsen i Järna tog det några dagar att landa i vardagen och jag insåg

ganska snart att det inte går att köra fulltempo utan att krascha på kvällarna.

Fulltempo för mig är inte samma sak som för en fullt frisk, men vardagens helt

normala bestyr är tillräckligt för att jag ska bli trött.

 

Promenerade ca 4km i förrgår och det kändes som att bestiga ett större berg,

men jag klarade det och det är huvudsaken. Vila kan man göra efteråt. Fick

herceptinbehandling i måndags i Uddevalla och det kan ha sinkat hjärtat lite också.

 

Igår blev det heldag på Sahlgrenska för att göra en PET-CT och jag fick äta 06,00,

därefter ingenting, bara dricka vatten eller kaffe. kl. 13,00 började provtagning,

dricka kontrast 30 minuter och sedan injicering av radioaktivt isoptop före den

något jobbiga PET-CT undersökningen. Jag har cellskräck som försvunnit sedan

många år men har kommit tilbaka iform av panikångest just i dessa sjukhusapparater

som man ska ligga trång och stilla i länge. Jag tog det säkra före det osäkra och fick en

dos lugnande så jag slapp lida i onödan och det gick bra till slut.

Det var gårdagens aktivitet och på kvällen fick jag och darling middag serverad av hans

dotter Anna och det var supermysigt!

 

Nåväl, åter till Vidarkliniken....

Dagarna var schemalagda med fasta tider och vilotider. På förmiddagarna hade jag två

olika terapier och det var målningsterapi kl. 09,15 och  läkeeurytmi 11,30.

 

Målningen var mer terapi än konst och vi fick måla vått i vått med akvarell. Inte det

lättaste kan jag säga och jag trevade med färgerna den första veckan. Det var intressant

men samtidigt frustrerande att det inte blev som jag tänkt mig när målnngen torkat.

Det roliga vara att man kunde fortsätta på samma målning nästa dag, bara att blöta

hela pappret igen och köra på. jag har en förmåga at gå in i detaljer, på gott och ont,

så jag kände en liten ilska växa i mig att jag inte var nöjd....någon gång med det jag

åstadkommit.

 

Jag påtalade detta för min terapeut att jag bara blev arg inimbords och behövde nog ett

annat yttryckssätt än akvareller, så jag bad att få testa torrpastell, vilket jag gjort tidigare

och varit tillfreds och harmonisk med. 1,5 vecka kämpade jag med akvarellerna.

 

När torrpastellerna väl kom fram kände jag ett enormt lugn och där fann jag mitt "flow".

Torrpasteller är omedelbara och mustiga i färgerna och jag formligen älskar att sudda

fram en böljande fri form med fingrarna. Jag smular pastellerna genom en sil och suddar

ut med fingrarna. Det är en fantastisk process och det blev ett par tavlor varav den ena

jag är oerhört nöjd med för den föddes ur min själ. Målningsterapin gav mig kraft och

energi men framför allt tllit till mig själv och min egen förmåga att skapa utan prestation.

 

 

Läkeeurytmi...vad är det?

Ordet eurytmi har sitt ursprung i det grekiska språket och betyder vacker,

skön rytm som visar på dess egenskap att skapa balans, harmoni och helhetskänsla. 

Läkeeurytmi är en väl använd terapiform inom den antroposofiska vården.      

Det handlar exempelvis om övningar som inriktar sig på andning,

cirkulation och koordination. Syftet är att bidra till balans, harmoni och helhetskänsla.

Människan är själv aktiv och blir därigenom medvetet närvarande i de egna rörelserna.            

Man stimulerar de läkande krafterna i sig själv.