Levaidag

Nu har det gått en månad sedan jag blev förkyld, en liten oansenlig med omväxlande

nästäppa och rinnsnuva, men mest nästäppa. Preparerade med otrivin, Nasonex,

koksaltlösning med Aloe Vera i och andra huskurer mot förkylning. B-C-D vitaminer,

antioxidanter, ingefära och alla slags mirakelkurer.

 

Men nu...o r k a r  jag i n t e mer! Har tagit CRP på VC för några veckor sedan och

då var det inga bakterier så hem bara och kurera lilla förkylningen så ska det snart

gå över. Jojomensan, Dream on!

 

Jobbade 25% i september, men förkylningen satte P för fortsatt arbete. Jättetråkigt,

för jag var så positiv och ville mer än kroppen orkade, så jag blev sjuk. Mitt immun-

försvar är väldigt känsligt så håller en förkylning på för länge så kan jag få allvarliga

komplikationer...nicht gut.

 

Fick skjuta upp en behandling i början av oktober för att kurera förkylningen men

det var bara några dagars förskjutning. Nu dock har vi kommit fram till att cellgifts-

behandlingen skjuts upp till 13 november så att kroppen får återhämta sig.

Det är väl inte så bra att göra så? Jo, det är bättre att vila kroppen än att trycka

in ännu mer gifter i en kropp som är så nedsatt så den inte ens orkar kurera en

förkylning......

 

Känner mig tung i andningen så jag åkte till VC för att ta nytt CRP idag och lyssning

på lungor och en läkarbedömning. Läkaren skickade mig vidare till röntgen för att

utesluta lunginflammation eller metastaser i lymfkörtlar i lungorna.

 

Det gick undan. 14,30 tid på vårdcentralen, 15,30 var jag på röntgen med snabbremiss.

15,45 var jag färdigröntgad och nu är jag hemma igen och väntar på svar.

 

MEN...något CRP togs inte i stressen...blir såååå TRÖTT! Får väl åka tillbaka

imorgon och ta det. Får vara nöjd tills vidare med att det gick så fort med

snabbremissen till röntgen. Alltid något.

 

Att vänta på ett svar är jobbigt och man kan få ångest ör mindre, men nu har jag gjort

det jag kan, invänta svar och imorgon får jag ta det där CRPt.

 

Ja, ja.. vad är väl en bal på slottet....

 

Psyket tar oerhört mycket stryk när kroppen inte orkar. Tänk dig att du bär på bly

i hela kroppen som du ska dra runt på. Det drar ner dig sakta men säkert.

 

Avsaknaden av sol drar också ner den mest optimistiska person.

Men på tal om sol så hoppas jag att solen skiner i Istanbul för jag gör allt för att

bli frisk tills vi åker till det spännande orientaliska men också moderna Istanbul

i november så nu får cellerna ta och skynda på med läkningen här, jalla, jalla!

 

Längtar efter att bli ordentligt tvagad på ett vackert turkiskt bad med löddrande tvål,

och ut med allt skräp i kroppen.       

Om någon varit i Istanbul så får ni gärna ge mig tips på bra sevärdheter,

även hamam, men jag kan tänka mig att de finns lite överallt.

Nä, nu får det vara slutgnällt, jag ser farm emot att resa och då är jag fri

från tunga förkylningar, basta!

Mera ljus åt folket....tjingeling!

 

Ett tips till den friska...gör allt du bara kan så länge du är frisk, för när du är

sjuk så orkar du bara inte......