Resan till Petra tog 2 timmar upp genom massiva bergsområden av månlandskapsliknande sandstens
bergöken. På 1600 m höjd stannade vi vid en souvenirbutik ute i ingenstans där en underbar gammal
beduin underhöll oss med humor och charm sälja beduinsjalar. De är så goa och glada! Därefter tog
vi oss ner till 900 m och starten av vår vandring ännu längre in mot pudelns kärna Petra.
Vi vandrade från 900-500 m höjd genom en sk sikh som är 1,2 km lång och går genom ett bergsmassiv
som spruckit av jordbävningar, och man känner sig som en liten prick när man vandrar längs den smala
väg som kamelkaravanerna färdades genom 400 före Kristus. Man kunde känna historiens vingslag eka
mellan bergsväggarna och vår engelska guide berättade mycket längs hela vägen. Att gå var grejen
för oss men en del tog häst o vagn eller kamel. Lukten från dessa djur gjorde dock att vi avstod.
Och så uppenbarade den sig, Petra och det kändes som när man var barn när man upplevde
något stort. Ilningar och lyckokänslor rusade genom kroppen och lyckotårar kom. Det var mycket
större än jag kunde förstå. Och denna byggnad var bara början av allt det fantastiska vi fick se
i Petra. Makalöst och kan bara upplevas för att förstå vidden av detta under.
Vi gick längre in i staden och fann hela berg uthuggna med många fasader i rad. Den lilla blå pricken
är min man som vinkar. De högg och karvade uppifrån och ner och man kan bara gissa hur många slavar
som gick åt.
Håligheterna i bergen är gravar som beduinerna högg ut till sig själva så länge de levde.
En del hål var bostäder och en del var gravar. Här bodde som mest 30 000 beduiner och
det var ett stort handelscentrum i många hundra år för hela mellanöstern. Vi kände en
exotisk känsla och tänkte oss in i dofter av myrra och rökelse, beduinmat grillad i sanden
och vackra kaftaner och ett myller av folk från olika länder mitt i köpslåendets konst. Packade
kameler och åsnor över allt och ja historiens vingslag kändes häftigt.
Vi gjorde utflykter och varvade med sol och bad när väl solen var framme. Första veckan var
lite blandat, med sandstormar, regn och mulet väder men eftersom vi åkte 2 veckor så gjorde
det absolut ingenting, för värmen kom andra veckan så det räckte och blev över. Turen till
Petra var behaglig och runt 18 C så varmare kan det inte vara, annars orkar man inte.
Lata dagar i solsängen med fladdrande sidoskydd mot solen, bokläsning och virkning förstås.
Jag simmade flera gånger per dag och det var så skönt, för det var i vattnet jag mådde
som bäst. Kände mig lätt och kunde även andas lättare i vatten av någon anledning.
En av de mulna dagarna fick jag en total överraskning som min man och min vän Karin Helmersson
ordnat. Ett studiebesök hos Royal Jordanian Falcons, som är formationsflygare och gör uppvisningar
runt om i världen och i Jordanien. Mycket trevliga flygare som visade oss runt och berättade om
deras yrke och hur det går till. Min vän Karin har varit värd för dessa piloter när de var i Göteborg
förra året.
Det blev ingen formationsflygning men vi fick sitta i ett plan och det var nog så roligt!
Vi hade hört att det ska finnas en SOS barnby i Aqaba så vi åkte dit med en gäng bollar, rit och
målargrejer och fick en rundvandring i de 9 husen som rymmer 62 barn med husmammor i
varje hus. Vi pratade med föreståndaren, en trevlig kvinna som berättade om verksamheten och
en manlig lärare som visade oss runt.
Dessa barn har det väldigt bra tack vare alla donationer som kommer från olika håll. Vi
kom när en del barn var i musikrummet och de sjöng så vackert för oss. Jättekul! Nu vet vi
att pengar som doneras till SOS barnbyar verkligen gör nytta och kommer fram. Det värmde
djupt i våra hjärtan. Fina barn och kärleksfulla "mammor" och lärare som gör ett viktigt jobb.
18 mars hyrde vi en taxichaufför för en hel eftermiddag och åkte till Wadi Rum, en unik
klippöken som var magnifikt fantastisk. Väl där satte vi oss på flaket på en Jeep och fick
oss en rundtur runt dessa magiska berg som sticker upp som svampar ur sanden. Nu
hade vi inte de bästa förutsättningar den dagen då det hade blåst sandstormar från Sinai
och det höll i sig i flera dagar. Men vi fick oss en fantastisk eftermiddag och kväll.
Här sitter jag och mår bra på flaket på en jeep som sladdar runt i öknen.
Maken klättrade upp högt, högt i sanden men jag orkade inte. Det är tungt att klättra i sand.
I Wadi Rum lever än idag beduiner på ett sätt som man gjort i tusentals år och vi fick en liten
inblick när vi på kvällen blev serverade beduinsk mat som tillagas under sanden på ett camp
som var för turister men maten var jättegod!
Här sitter maken med vår privata chaufför och väntar på att komma iväg med Jeeparna.
Beduiner har långa luftiga kaftaner och sjal på huvudet. De gamla beduinfarbröderna var jättesöta,
och väldigt glada och snälla.
Wadi rum var en upplevelse utöver det vanliga. Häftigare än Petra på ett sätt för det var så
storslaget på ett annat sätt men det går inte heller att jämföra.
Klipporna såg ut som att de runnit ner från himlen och fastnat i en mjuk känsla av bomull.
Solnedgången vill ingen missa i Wadi Rum så vi väntade in stunden om än med en hel del dis. När
det är klart färgas allt orange och gult som guld men vädrets makter rår vi inte på men det blev en
vacker upplevelse ändå.
Den sista sträckan tillbaka till campen blev riktigt läskig. Jeepen tappade greppet i sanddynerna
och gled ner på sidan så jag fick slänga mig mot andra sidan av jeepens flak och så fångade jag
det lösa ryggstödet som var på väg ut ur flaket. Föraren lyckades parera jeepen och sedan for vi
med rasande fart ner över en stor sanddyn och jag tyckte det var obehagligt men lite spännande
också.
I campen träffade vi även ett gäng trevliga amerikaner som vi pratade med under middagen. De var
överraskade att svenskar kunde vara såååå trevliga och de skulle minsann åka till Sverige efter
vårt möte. Mysig kolsvart kväll under stjärnorna och väldigt kallt, så vi bestämde oss för att inte
sova över utan åkte hem till lyxhotellets sköna sängar istället.
Någon dag senare tog vi en tur med snorklingsbåten som även var en glasbottenbåt där vi fick se ett
stort vrak ligga på botten nära land.Vid röda havet finns bland världens bästa snorkling, så min man
snorklade på och jag satt i båten för att njuta av solen och tittade på alla de tappra som snorklade
från båten. Det blåste rejält och tre holländska gubbar blev upplockade av livvakterna som slängde
sig i havet. Min man fick också kämpa på bra för att komma tillbaka till båten han med. Min kropp
hade inte fixat snorkling i den blåsten och lite för kallt i vattnet. Jag har snorklat i Thailand så jag
fick simhud mellan tårna, så det var gott att bara åka med.
Efter turen fick vi god beduinmiddag på stranden vid Berenice beach club, en privatstrand man får betala
inträde för att kunna vistas vid. Trevligt ställe där vi var två gånger.
Kempinski har ett fint spa med bästa utsikten och en gråmulen dag fick vi båda en
helt underbar massage. Jag valde hot stone massage som var nytt för mig och
det testar jag gärna igen. Jätteskönt med proffsiga thailändska massöser som kan sin sak.
Oj,oj så underbart ni verkar ha haft.Så bra att du hade det fint ihop med mannen.Vi fick avboka vår resa till Teneriffa pga en infekterad tå och att min pappa blev allvarligt sjuk.Men vi får göra det längre fram.Vill inte åka när en familjemedlem mår dåligt.Vem vet om man kommer till Jordanien längre fram.Mysigt med gästvänliga människor.Sol och värme har haft en god inverkan på dej.....eller är det kärleken.Det är nog allt tillsammans...
Många kramar :) Kia