När biverkningarna blir större än själva cancern.....

Jag har nu under några veckors tid haft svårt att andas vid ansträngning. Vi talar
inte om ansträngning vid träning utan vid vanliga promenader. Att gå upp för en
trappa, vid dammsugning etc...
 
För flera veckor sedan bad jag att få en remiss till hjärtultraljud för att se om hjärtat
bråkar med mig. Medicinerna jag får i kroppen är ganska potenta och har många
olika biverkningar. Både allvarliga och mildare. Alla får inte allt tack och lov. Men en
dag dyker det upp biverkningar som är mer påtagliga än själva tumörerna. Just
tumörerna känner jag inte alls, de finns där i mörkret i min kropp och gör allt för att
få växa sig större, smygande och lömskt som hin håle själv. Att inte kunna andas
ordentligt börjar bli ganska ångestfyllt.
 
Så jag tog saken i egna händer eftersom jag inte får förklaringar från onkologen. Åkte
till vårdcentralen och krävde en undersökning. Det fanns inga tider men jag sa som det
var, att jag inte kan andas ordentligt. En sköterska tog in mig direkt och jag fick ett
EKG samt test i fingret för syresättningen i blodet. EKGt var bra, hjärtrytmen är stabil.
Syresättningen är 98%, så jag får syre till blodet. Sedan snabbt in till lab för att ta CRP.
 
Snart fick jag även komma in till min fantastiska husläkare Karin. Hon lyssnade på
lungorna och hjärtat och sedan gick vi in för att titta på ev. Biverkningar av mina mediciner.
Vi tittade bara på de symptom jag har just nu. Listan är extremt lång vad gäller olika
biverkningar. Nedan är biverkningar jag redan har.
 
Xeloda (Cellgift) 3ggr/dag
Sömnlöshet (Insomnia)
Buksmärta (kramper)
Trötthet
Kliande hud
Hand, Fotsyndrom (rodnade fötter)
Ögonirritation (ökad tårmängd)
Andnöd, tungandad
Rinnande näsa
Matsmätningsproblem
Ökade gaser i magen
Muntorrhet
Stela leder
Dimsyn, dubbelseende särskilt på morgonen
Svaghet i musklerna
Stel i käkarna
Muskelkramper
Andfåddhet vid ansträngning
Astma?
 
Ska få spirometri nästa vecka för att se om jag fått astma. Det fixade Karin direkt.
 
Sendoxan (cellgift 1 g/dag)
Buksmärta
Dimsyn
Hjärtpåverkan?
Rinnande näsa
Nedsatt syn, ökat tårflöde
Akut andnödssyndrom (ARDS)
Nästäppa
Muskel, ledbesvär
Kraftlöshet, trötthet, svaghetskänsla
 
Herceptin ( intravenöst var 3.e vecka)
Torr mun
Oro
Torra ögon
Klåda
Bältros (haft för drygt en månad sedan)
Astma?
Lungpåverkan
Sömnlöshet (insomnia)
benkramper
Andnöd
Andningsproblem
 
Perjeta (Intravenöst var 3.e vecka)
Andnöd
Ökad tårproduktion
Sömnlöshet (Insomnia)
 
Idag ringde min sköterska på onkologen när jag satt på VC och meddelade
att jag fått remiss till Klin.Fys för ett ultraljud av hjärtat.
Har fått tid imorgon för ett ultraljud. På VC tog de hand om mig snabbt och
effektivt. En timma tog alles. Bra jobbat tjejer!
 
Alla mina mediciner kan ge hjärtsvikt och andnöd finns som en möjlig
biverkan i alla mina mediciner. Hur ska man då kunna utesluta vilken
medicin som gör mig andfådd vid minsta lilla?
 
Har jag astma?
Har jag hjärtsvikt vilket inte är att leka med om så är fallet!
Har jag vätska i lungorna?
 
Nu är jag orolig på riktigt. Jag har inte tagit mina mediciner idag för jag
vill ha svar på ultraljudet först om hjärtat är påverkat.
Vid hjärtsvikt har man besvär med andfåddhet men det finns även
andra indikationer som svullnad av anklar och ben och det har jag inte.
 
Hade svullna ben för ett par veckor sedan men det var bara en kväll,
men jag ska ha uppsikt över det ändå.
 
Det är så motsägelsefullt. Jag mådde ju så bra fram till förra veckan,
då träning och rörelse blivit något jag sett fram emot. Simningen som
jag mått så bra av och mina promenader. OK, jag har varit andfådd,
men sett över det för att inte inbilla mig saker som inte finns.
Jag gnäller inte i onödan....
 
Nu finns dom uppenbarligen ändå, och min oro är stor för att min
kropp inte ska hålla för alla behandlingar jag nu fått i 4 år och två
månader.
 
Kroppen tar stryk, oerhört mycket men jag har gjort allt jag kan för
att hålla oro och ångest borta ur mitt liv. Men när hjärtat börjar
krångla, eller vad det nu är så blir jag fruktansvärt RÄDD!
Nu är jag inte bara rädd, jag är ledsen  över att min kropp
jävlas så med mig. Min själ är ju intakt, mina tankar är goda,
och min vilja är okuvlig, men vad gör kroppen? Den jävlas!
 
 
Tumörerna hålls i schack tack var medicinerna, men just det
som ska hålla mig vid liv, kan ju faktiskt ta livet av mig.
Solen lyser in i köksfönstret, jag borde vara glad, men jag
kan inte hitta på och låtsas. Jag är så ledsen att tårarna rinner.
 
Den pragmatiske kanske säger; måla inte fan på väggen. Nej,
det behöver jag inte heller för fan själv bor i min kropp.
Lite svårt att tänka bort det! Lite svårt att leka frisk!
 
 
Snart ska vi dessutom åka på en lång bröllopsresa som vi sett fram
emot så ända sedan förra sommaren då vi gifte oss.
Jag måste vara pigg tills dess!
 
Delfinerna väntar ju på mig!
 
Jag får ha delfinen som målbild. Det får inte hända något.
Inte nu när vi ska njuta av sol, värme, upplevelser och
tanka goda minnen med min kärlek.
 
Så håll tummarna för mig imorgon.
 
Nu ska jag ut och promenera i solen. Jag måste ju
fungera trots allt, får gå sakta, och solen ger energi.
 
 
 
 
 
 PS; Imorse åkte jag  in till stan för BOK-REA. Köpte 8 nya härliga
böcker som bla ska läsas på semestern. Direkt efter det var jag på VC.
 
Ikväll tänker jag INTE missa vår bokklubb "Erica". Vi träffas ute denna
gång på en mexicansk restaurant i stan. 8 tjejer, minst 8 böcker kommer
att avhandlas, god mat, prat, och många skratt. Det behöver jag idag!
 
Tänker leva fullt ut vad som än händer, men ledsen...det är jag ändå.
I alla fall en stund.....
 
 
 
 
 
 

Kommentarer :

#1: Gunilla

Håller tummarna - hårt!

skriven
#2: Malin

Jag fascinerad över hur du ändå kan se så positivt på livet trots alla dina prövningar. Håller tummar och tår att det går bra imorrn:) Kram

skriven
#3: Kia(ängeln Simons mamma)

Anne,jag kan mycket väl förstå att du blir ledsen och deppig.Det räcker och blir över att ha förlorat ett älskat barn.Man ska inte behöva råka illa ut själv.Det är så orättvist
att du ska ha det så jobbigt och att den där skitsjukdomen ska ge dej så mycket besvär pga biverkningar av den medicin som ska bota.Håller tummarna för dej.....det gör delfinerna också(även om dom inga har)Dom vill så gärna träffa dej.Ta hand om dej så gott du kan....:) kram Kia

skriven
#4: Lilli

Käraste Anne...
Jag håller tummarna...
Det är inte lätt att vara sjuk.., men gott att du har en bra vårdc. och att de agerar snabbt. mediciner och biverkningar är ett elände, jag fick synhallucinationer av en av mina och det var hemskt! Men när hjärtat tar stryk och man blir tungandad, det är fruktansvärt, förstår jag.
Jag hoppas, och önskar dig o P en härlig, alldeles underbar semester..o att ni "bara" får må gott.....Stor Varm Kram

skriven
#5: Maria

Anne
Vilken jobbig tid du har och har haft i så många år. Man undrar varför en del drabbas så fruktansvärt under vår korta tid på jorden. Jag kan ibland tänka att man får inte ha det för bra... då händer något!, sjukdom, arbetslöshet, barnlöshet skilsmässa osv.. Alla har vi något vi kämpar mot hela tiden tror jag. Jag tror inte någon har det kompletta livet, (vad nu det är?) men Anne du är verkligen en kämpe Kram till dej <)

skriven
#6: Yvonne

Usch Anne, jag lider med dig och jag ska verkligen hålla tummarna för dig imorgon. Jag började på en ny medicin för 3 månader sedan och fram tills för ett par veckor sedan kände jag knappt av några biverkningar. Men de sista veckorna har jag börjat hosta en del. Vilket såklart gör att man blir orolig. Det är förhoppningsvis en biverkning av medicinen men det kan ju också vara en försämring i sjukdomen. Gjorde en CT idag och får svar nästa tisdag. Precis som du har jag en semester inplanerad, i mitten av mars, och jag är ju inte särskilt sugen på att byta behandling precis innan dess. Vilket jäkla skit detta är! Hoppas i alla fall att du fick en skön promenad och att du har/haft en trevlig kväll. Kram <3

skriven
#7: Elisabet Roslund

En Varm, mycket Varm Stärkande Kram från mig..........såklart kommer ni iväg på en underbar bröllopsresa!!!

skriven
#8: Maja

Det går upp och det går ner, jag tänker på dig och skickar som alla andra mental styrka och en önskan om en härlig bröllopsresa för er!

Många många kramar !

skriven
#9: Lisbeth

Hej Anne!
För ett tag sedan fick jag beskedet bröstcancer. När jag sökte efter nåt i samband med det hittade jag din blogg. Det blev min första bloggläsning - sån är jag. Jag blev så nyfiken och engagerad så jag började från början och nu är jag framme vid dags datum. Jag vill tacka dig så mycket för allt du delat med dig av. Det har hjälpt mig och gett mig mycket under den här resan hittills. Det är både tårar och leenden och tacksamhet över allt det fina du fått och beskriver. Likaså över det jag själv har och får från människor runt mig. Livet - här och nu idag.
Jag hoppas nu att medicinerna bara gör det viktiga de ska och att din kropp snart är helt frisk igen. Jag önskar av hela mitt hjärta det bästa till dig framöver.
Lisbeth

skriven
#10: Karro

Det låter som att du har det kämpigare nu Ann och jag vill bara ge dig lugnande och stärkande kramar. Jag hoppas att du får dina röntgen och tester så att du kan känna dig lugnare. Ibland kan ju vår oro bli större när vi inte har svaren och oroar oss för att det ska vara "värre", om du förstår hur jag menar. Biverkningar från mediciner kan vara helvetet och bör absolut tas på allvar. Hoppas de kan hjälpa dig med detta så tt det blir lindrigare för dig.
Va härligt att du ska ut och simma med delfiner ! Det är en sån där sak som man måste göra ialla fall en gång i livet, ialla fall bara få känna hur de känns ! Så söta och kloka djur. Så klart att du kommer dit.
Stor Kram

skriven
#11: Hazel

Vad underbart det låter med delfiner! Precis som alla andra tänker jag extra mycket på dig idag, håller jag tummarna och hoppas allt är bra.

skriven
#12: Anonym

Delfiner ska vara din måltid Anne, målbilder måste vi ha. Jag är nyligen hemkommen från Australien där jag hälsat på en kär gammal vän. Så glad att jag kom iväg på resan som jag sett så framemot, nu var det inte cancern som satte käppar i hjulet utan en bruten armled :-( Började med Xeloda i torsdags efter ett uppehåll på 6 v och biverkningarna överöser mig, känner mig helt slut. Samtidigt som Xelodan o Tyverben har haft den bäst tänkbara effekt på mitt återfall ( juni -09) så är det ibland motigt och tungt... Önskar er en helt fantastisk bröllopsresa <3 Kramar från Anna

skriven
#13: Anna

Målbild ska det ju stå, INTE måltid. Kram kram

skriven
#14: Åsa "BautaWitch"

Stor STYRKEKRAM från mig! <3

skriven

Kommentera inlägget här :