Nu är jag här igen efter några dagar med vitt skilda upplevelser kan
man lugnt säga.....
Förra fredagen flög jag upp till Stockholm för att umgås främst med
min bror, men fick som alltid en bonus att umgås med dotter och
syster med familj och ett mycket speciellt och nytt möte.
Direkt från flyget som ju är så smidigt och tar 50 minuter, åkte
jag raka vägen till söder och Mariatorget där jag hade bokat ett
spännande möte för första gången med Elisabet från skåne som
läst både min blogg och Maddes blogg från allra första början. Vi
kände genast att det klickade och vi hade så mycket att prata om
då både hennes son och min dotter dött i cancer, unga och med
en ovanlig form av cancer. Det var skönt att få prata med någon
som vet vad det handlar om och igenkännandet var omedelbart,
smärtsamt och tårarna kom, men det är så viktigt att få ventilera.
För man kan inte älta det trauma som hände nog så många gånger.
För första gången fick jag höra hennes historia och lyssnandet
är oerhört viktigt. Vi har pratat i telefon tidigare så vi är inte helt
nya för varandra, men att få sitta öga mot öga och höra en annan
mammas historia som liknar min, det var ovärderligt. Att bearbeta
en sorg tillsammans med andra är läkande och man känner sig
mindre ensam. Man kan prata öppet utan att den som lyssnar
tycker att det är jobbigt, för det jobbigaste har redan hänt, att
man förlorat ett barn och båda vet vad det innebär.
Vi vet att vi överlevt och vi vet att man klarar att leva vidare,
för vi har våra egna liv att leva. Vi har också barn att glädjas
över som lever och de barnen måste vi värna om extra mycket.
Våra barn är vuxna, men kommer alltid att vara våra barn.
Mattias blev 22 och Madeleine blev 20, de fick en stund av
sina vuxna liv. De fick uppleva glädje och lycka även om
deras unga vuxenliv blev kort. Vi kan inte göra något åt det,
så är det och vi får leva med det. Våra barn, både levande och
döda vill att vi lever fullt ut, och både jag och Elisabet är ganska
bra på att göra just det, leva fullt ut.
Tack Elisabet för mycket givande prat och skratt och kul att få
träffa dina döttrar också.
Jag älskar gamla konditorier,de där som inte är så uppstajlade och trendiga. Vi satt på Chic konditori
på Mariatorget, ett gammalt 50-tals kondis med mycket goda bakverk
och bullar. Ganska enkelt inrett men med stor retrofaktor.
Fredag kväll fick jag krama om min dotter och hon hade lagat en
smarrig middag och fredagsmyset med Christine och Jonas var
välkommet och så efterlängtat.
Helgens mission var denna gång att uppleva en 50-års present
tillsammans med min bror. Han hade fått en pralinbakningskurs
i present. Det var hög tid att genomföra den innan han hann
fylla 51.....
Vi träffades på Chokladfabriken på söder.
Vem blir inte sugen på choklad när man ser ögongodiset och hela lokalen doftar
ljuvlig choklad...
Vi var en grupp på 7 personer som skulle lotsas igenom bakningen med konditor
Mattias hjälp. Han beskrev alla steg i bakningen och hur noga det var med
temperaturen på chokladmassan för att kunna göra den ultimata pralinen.
31C ska chokladen hålla och sedan är det bara att köra....
Här häller Mattias ut 2/3 av smeten på marmorbord för att den ska kylas,
vänder den med spatel tills den får rätt konsistens, sedan skrapar
han ner smeten i bunken igen.70 % Valeronachoklad.
Blir chokladen för kall är det bara att blåsa på med värmepistol...
Då ska vi se...Yes, 31C..bara att ösa på då....
Det var inte så lätt som det ser ut. Man håller plattan med ett fingergrepp
och chokladen hälls i och sedan skrapar man bort överflödigt. Därefter
häller man plattan upp och ner så chokladen rinner ut och kvar blir en tunn
vägg som bildar skalet. Tyngre än man tror och halkigt!
Min och brollans platta med pralinhölje. Plattan till höger har torkat lite mer, därav olika glans.
Nu har skalet fått torka och under tiden gjorde vi tryffelmassa i olika smaker. Ett gäng
gjorde hallontryffel, ett annat kolatryffel och vi valde kardemummatryffel.
Efter tryffelfyllningen har vi lagt på en botten med ny choklad och skrapat av igen.
Därefter åkte alla plattor in i kylen för en stund så att vi kunde ta loss pralinerna.
För att få loss pralinerna vänder man plattan och slår kraftigt mot bordet så trillar
pralinerna av. Detta är en snabb variant. Egentligen ska man göra bottenplattan
dagen efter, men det funkar inte på en kurs.
Och resultatet blev....Voilá!
Vi kände oss proffsiga och det var en oerhört rolig och lärorik kurs. Inte dumt alls att
köpa en present till brollan och själv få vara med på hela kalaset + att vi fick med oss
var sin låda med våra fina praliner samt en extra låda som fylldes. Alla delade på
alla praliner som gjordes under dagen. På så sätt fick vi ta del av alla smaker.
Lördag kväll blev det pralinätning och mysmiddag med syskon och deras familjer
samt dotter förstås. Livet på en glad pinne kan man säga!
Söndagen fortsatte i mysig anda då jag och dotter, svärson och syster gick en
skogsprommis och därefter simmade och "hamammade" på Sturebadet,
Marina tower.
Gott att lägga sig i varmt hamam efter simning i inte så varmt vatten.
Varmare vatten i bassängen tack!
Måndag morgon blev det tåg hem och en nöjd men trött Anne hade upplevt en hel
del roliga saker med familjen.
Onsdagen kom och dags för behandling igen. Min fina väninna Ammie följde med som
hon ofta brukar göra. Hon är en guldklimp som kan hålla mig lugn och orädd.
Rädslan och ångesten över varje behandling minskar och jag kan hantera behandlingarna
på ett helt annat sätt numera. Men jag vågar ännu inte släppa ångestmedicinen.....
Om det berättade jag i Nobel Myrbäck onsdag eftermiddag då jag var gäst igen
i pratprogrammet med Evelina och Susanne.
Om ni vill lyssna på intervjun så kommer länken här i P4 Västs hemsida.
Under bilden på mig och under texten finns en länk till intervjun på 15 minuter.
Klicka på Lyssnaknappen vid texten;
"Anne Murberger om sin panikångest och sin kreativitet"
Här i väst har vi ganska gott om snö ca -5 C och mulet idag.
Må så gott och kom ihåg att bästa botet mot kallt väder är varma kläder :-)
Har lyssnat på dig. Såå bra och vilken radioröst du har. Såg även att du har tidigare program som jag lyssnade. Bl a om frieriet. Så häftigt det var. Vilken romantisk man du har. Så kul att lyssna./ Have a nice weekend!
skriven